- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
24

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

expeditionen Johan Erik Noreen,l som ock den 10 december 1772
fick kanslerns fullmakt på platsen. Huruvida Rudenschöld afvetat
transaktionens så att säga baksida, lämnar jag därhän; det är dock
att märka, att dylika tjänsteköp voro då ytterst vanliga och icke
ansågos mer ohederliga än andra köpeaftal, och man får väl antaga,
att Noréen ansågs icke alldeles sakna kompetens för platsen. Hans
vedersakare vid universitetet visste dock berätta, att hans studier
i Upsala varit så underhaltiga, att han ansåg sig icke hafva utsikt
att där kunna approberas i examen och därför reste till Stockholm,
där han tack vare sin förmögenhet lyckades tillköpa sig en sådan
förtroendepost som den af kanslerssekreterare.2 Huru härmed än
må vara, tyckes han icke hafva förlorat Rudenschölds förtroende,
och med Creutz’ tillträde blef han sannolikt nästan allsmäktig vid
kanslersärendenas afgörande, då den nye kanslern saknade både
kännedom om universitetet och tid att närmare sätta sig in i
dithörande frågor. De despotiska åtgärder, som Creutz vidtog vid
universitetet, tillskrefvos i Upsala helt och hållet Noreens
inflytande, och jag har i förra afdelningen omtalat, huru han till
universitetets glädje trängdes åt sidan, då Gustaf III blef sin egen kansler
och tog Rosenstein till rådgifvare, men huru efter Gustaf III:s död
Noréen återtog sin forna stälhiing som kanslerssekreterare och
uppenbarligen förvärfvade samma inflytande hos hertig Karl, som
han förut haft hos Creutz. Sina ekonomiska förmåner har han
vetat att tillvarataga; förutom tvenne större tillfälliga gratifikationer,3
erhöll han redan 1778 andel i den s. k. löneförbättringen, som
professorerna då erhöllo och sedan genom kungl, bref af den 6 jan.
1784 en mindre del af lönen för den indragna professuren i
eloquen-tia,4 vid sitt afsked den 12 febr. 1795 fick han behålla alla sina
förmåner, och universitetet måste skapa en ny lön på extra stat för
efterträdaren, Gabriel Eurén.

Arkebiskoparnas ställning som prokanslerer hade redan under
förra tidehvarfvet undergått en icke obetydlig förändring. Huf-

1 Uppgiften är af Tingstadius (se Bih. 5, s. 229). Den summa han
uppgifver stämmer ju alldeles med den som Arrhenius skulle begärt 1768.

2 Tingstadius’ i föregående not anförda bref.

3 1778 föreslog konsistoriet själft en gratifikation å 66: 32 rdr. (400
dlr. smt.), och kanslern biföll. Den 15 maj 1781 begärde Noréen ett
årligt anslag till vaktmästare, ljus och ved, men konsistoriet vägrade
gifva mer än 100 rdr. för en gång, och kanslern var af samma tanke (kons.
prot. 13 dec. 1781, kauslersbref 24 jan. 1782).

4 Förbättringen af 1778 var fast och utgick årligen med 55: 20 rdr.;
andelen i eloqventielönen varierade, 1784 var den 81: 12, 1786 179: 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free