Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
junkterna i juridisk ekonomi och oeconomia privata; de
medlemmar, som icke hade professorsfullmakter, skulle få dylika eller
assessorsfullmakt samt löneförbättring. Förslaget har väl synts
kanslern innebära ett så starkt språng i utvecklingen, att det icke
lönte att taga det under behandling, ty man finner icke, att
konsistoriet fått del däraf; sammansättningen af den nya direktionen
var ock något underlig, den kunde ju passa rätt bra för den
ekonomiska uppgiften men svårligen för dess judiciella verksamhet.
När företaget ej lyckades, kom Barchæus med ett annat, som
åsyftade att gifva honom personligen tillfälle att taga verksam del
i den ekonomiska förvaltningen; jag återkommer därtill nedan på
ekonomin.
I sammanhang härmed kan jag icke lämna oanmärkt det
något underliga projekt, med hvilket adjunkterna framträdde år
1786. I konsistoriesessionen den 28 okt. s. å. anmäldes, att tolf
namngifna adjunkter anhållit att för den nyttiga öfningens skull
få som auskultanter öfvervara konsistoriets öfverläggningar. De
akademiska fäderna funno sig icke utan skäl öfverraskade, de voro
väl ej heller så belåtna med tanken på att få dylika åhörare, som
kanske skulle taga sig för att sedan kritisera det de afhört, och de
funno äfven besynnerligt, att dessa herrar kunde hafva någon tid
öfrig på onsdagar och lördagar, då de just skulle sköta sin egen
undervisning. Man fann en lyckad utväg att skjuta förslaget åt
sidan, utan att synas ogilla själfva tanken, i det man förklarade,
att som K. Maj:ts förordning om Hofrättsexamen af 10 mars 1749
föreskref dylik examen för den som ville auskultera i något verk,
kunde konsistoriet icke yttra sig i saken, förrän de sökande aflagt
dylik examen. Som dock Barchæus (i hvilken man nog såg
upp-hofsmannen till förslaget) aflagt dylikt prof, ville man längre fram
utlåta sig i hans sak, därest han åtog sig att biträda med
renskrif-ning i kansliet, ett svar hvilket var föga bättre än ett afslag.
Jag liar förut påpekat, huru redan på lGOO-talet sluten
votering begynte användas i konsistoriet äfven vid
förslagsuppsättningar,1 där en dylik metod ju allra minst bort kunna få förekomma,
eftersom den högre myndigheten härigenom kom att sakna den
upplysning om de sökande, som den framför allt behöfde och
ägde rätt att begära. I det föreliggande tidehvarfvet försvinner
oseden alldeles, efter att en enda gång hafva varit använd i dess
begynnelse, nämligen vid domprostvalet 19 sept. 1724; man hade
dock då tydligen tänkt sig möjligheten af att fortfarande an-
1 Se Del 2: afd. 1, s. 33 ff.
Ups. Univ. Hist. Ill, 2.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
