Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3!)
Lika ojämt var vid olika tider antalet i juridiska fakulteten.
Till de två ordinarie professurerna lades 1747 en tredje för Fick i
praktisk juridik. Genom lians död 1760 sjönk antalet ned till två
dock blott för ett ögonblick, ty 1761 inrättades en ny tredje
professur i svensk statsrätt för Risell, och 1766 tillkom en fjärde, då
Ficks forna professur återupprättades för Rabenius. Gencm
Ra-benii död 1772 och Gustaf III:s åtgärd att indraga professuren i
svensk statsrätt samma år sjönk antalet åter ned till två, och det
var därför som kanslern den 15 juni 1774 föreskref, att den
afske-dade Risell skulle taga del i fakultetens arbete. När så denne af
okänd orsak plötsligen upphörde att taga del i fakultetens sessioner,1
och Solanders höga ålder gjorde en förstärkning af fakultetens
krafter nödig, nämde K. Maj:t den 18 febr. 1782 A. Hemberg
till ordinarie professor öfver stat, men vid Solanders död 1785 blef
fakulteten således igen inskränkt till två professorer. Någon e. o.
professor har fakulteten icke haft efter P. Castovii död 1726, och
denne hade icke säte i densamma. Medicinska fakulteten bestod
blott af sina ursprungliga två professorer ända till att Gustaf III år
1774 skapade en tredje professor i anatomi, 1784 fick den en fjärde
medlem, i det att adjunkten J. G. Acrel den 7 sept.
utnämdes till e. o. professor med säte ocli stämma i fakulteten, men då
Sidrén afgått 1788 och Acrel intagit hans ordinarie plats, sjönk
antalet igen till tre. Filosofiska fakulteten, som enligt
konstitutionerna räknade nio professorer, förutom Skytteanus, ökades 1751
med två nya i fysik och kemi, 1759 med Borgström i anus i
privatekonomi och 1785 med bibliotekarien såsom professor i vitterhet.
En öfvertalig ordinarie professor har den ock haft för några år, då
Daniel Boethius 1783 under Sleincours lifstid nämdes till
ordinarie professor i praktisk filosofi; efter Sleincours död 1785 blef
antalet åter det vanliga. Men strax därefter började äfven extra
ordi-narier få tillträde till fakulteten, i det K. Maj:t den 10 sept.
1788 gaf matematikern N. Landerbeck fullmakt som e. o. professor
med säte och stämma i fakulteten.
Det gick icke fort för de olika fakulteterna att få egna lokaler.
Litenheten af cle juridiska och medicinska fakulteterna förklarar,
hvarför dessa så länge kunde bärga sig utan dylika; säkerligen hafva
bägge sammanträdt hos den som för tillfället var dekanus,
åtminstone har den medicinska gjort det.2 Efter att nya konsistorie-
1 Efter 28 nov. 1781 infinner sig Risell icke i fakulteten, orsaken
är mig obekant, ban var blott 61 år och lefde ända till 1789.
■ Jag liar sett i dess protokoll från 1740-talet, att den
sammanträdde hos Rosén. 1749 säger ju Fick (Bih. 4, s. 13), att de juridiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
