Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
äfven att vid förslag till professur afgifva ett förberedande yttrande
till konsistoriet och likaså att till kanslern inlämna förslag till lediga
adjunkturers besättande, slutligen blef kallelsen af docenter under
tidehvarfvets fortgång en rätt viktig uppgift. Gradualexamina
spelade länge en roll blott i filosofiska fakulteten. Den medicinska
verkställde inga sådana förrän 1738, den juridiska något senare på
1750-talet och likaså den teologiska, hvarom mera nedan; examina
med kungliga stipendiater drefvo de alla hela tidehvarfvet igenom.
Den teologiska fakultetens gamla anspråk på att utöfva en slags
inkvisition rörande renlärigheten i de öfriga fakulteternas
afhandlingar framträder äfven i detta tidehvarf, jag har i föregående
afdelning gifvit exempel därå, men återkommer därtill nedan vid
framställning af censuren. I fråga om docentkallelse hafva
fakulteterna följt ganska olika regler, jag får redogöra härför längre fram
vid teckning af denna institution, jag erinrar här blott, att
medicinska fakulteten icke ansåg sig behöfva kalla någon docent under
hela tidehvarfvet och kanske icke heller kunnat få någon som varit
villig att stanna, att den teologiska tvangs af Gyllenborg att kalla
en docent och efter långt uppehåll själf tog initiativ till kallelse, att
juridiska fakulteten (om jag undantager Reuterhjelms nominella
docentur) begynte kalla 1750 och reguliert fortsatte sedan och att
filosofiska fakulteten kallade hela tiden och i växande antal. I
öfrigt är om fakulteterna som sådana intet af den särskilda vikt,
att det här behöfver påpekas.1 För omregleringen af medicinska
och teologiska fakulteternas ämnen 1788 ocli 1790 har jag
redogjort i föregående afdelning; om deras sigill kan jag nämna, att
medicinska fakulteten skaffade sig nytt sigill tvenne gånger under
tidehvarfvet, först 1742 och så 1778,3 och den filosofiska år 1777.3
Slutligen kan nämnas, att endast filosofiska fakulteten hade en egen
fiscus, bildad genom inkomsten af de kappor, som den anskaffat och
uthyrde åt studenterna vid examina och promotionen
examens-och promotionsafgifterna kunde ej bidraga till bildande och
förstorande af en dylik, då dessa fördelades på de särskilda
medlemmarna i fakulteten.4
1 För medicinska fakultetens verksamhet i Linnés tid har Th. Fries
redogjort i sin Linné 2, s. 136 ff.
2 Om förra sigillet se Fries, Linné 2, s. 137, om det senare se fak:s
prot. 11 sept. 1778.
3 Den II dec. 1777 beslöt fakulteten skaffa sig ett mindre sigill, som
kunde användas med mera bekvämlighet än det större, »hvilket ej utan
academiens press och cursors tillhjälp kan påsättjas».
* Att filosofiska fakulteten ensam ägde en fiscus, uppgifva
konsistoriedeputerade 1772 (se Bih. 4, s. 301). Räkenskapen för denna fiscus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
