Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
året i Lund 1715. Men strax efter fasthöll konsistoriet den
princip, som det nyss så lätt hade släppt, ty i december 1722 förbigick
det Nils Celsius vid valet, efter hans företrädare i professuren P.
Elvius varit rektor 1717 i nu pågående omgång, och lät ny omgång
börja för 1723 med domprosten Lars Molin. Helt naturligt var
då också, att när efter Molins död Djurberg blifvit domprost 1724,
denne i december 1725, då turen skulle igen begynna i teologiska
fakulteten, gjorde anspråk på att blifva rektor; konsistoriet
förklarade emellertid, att som innehafvaren af primaria professio nyss
varit det, borde secundus theologus Johan Palmroot bli.1 Saken
sköts därpå under kanslern, och konsistoriet utvecklade för honom
sina skäl i en skrifvelse af 1 dec. 1724. Det påpekade, att
om Djurberg blefve nu, skulle detta, då hans tre yngre kolleger3
icke kunde förbigås, föra till att fem teologer blefve rektorer i en
omgång, hvilket stred mot Karl XII:s bref af 20 maj 1705, som
innehöll, att i de tre högre fakulteterna vore omgången full, då åtta
professorer inom dem varit rektorer; det hade ock på den
grunden uteslutit Sweder 1717, efter hans företrädare Karl Lundius
varit rektor i samma omgång (h. t. 1714) och likaså uteslutit Nils
Celsius 1722 af samma orsak. Cronhjehn svarade härpå den 3
december, att kungliga brefvet af 1705 visserligen vore klart, men
att då secundus theologus Palmroot nu afsagt sig, kunde Djurberg
gärna bli, dock med villkor att, när turen nästa gång kom tillbaka
till teologiska fakulteten, skulle secundus theologus förbigås och
tertius väljas. Så skedde ock, i december 1726 förbigicks Palmroot,
och D. Lundius, då tertius, valdes för v. t. 1727.
Oförklarligt är för mig, huru vid valet i maj 1730 konsistoriet
kunde skrifva till kanslern, att som A. Boberg och öfriga
återstående professorer i filosofiska fakulteten ännu icke voro
berättigade till rektoratet, hade man begynt igen på teologiska fakulteten
och, som Djurberg för sin höga ålder afsagt sig, valt Olof Celsius;
ty om det ock var sant, att de fyra yngsta filosoferna ännu icke
voro valbara, efter som de icke varit professorer i fulla två år,3
så var dock Boberg nämd redan den 5 januari 1728 och installe-
1 Ilär ser man, hvarthän tillämpningen af konsistoriets princip kunde
föra. Djurberg hade varit rektor V. T. 1715. Hade han nu förbigåtts,
skulle han fått, vänta nio år till för att bli rektor och således 18 år
kommit att ligga mellan hans två rektorat, då konstitutionernas mening var,
att blott 9 år skulle förgå mellan en persons första och andra rektorat.
2 Palmroot, D. Lundius och E. Benzelius (nämd qvintus professor
1723).
3 Klingenstierna nämdes visserligen 1728, men först d. 13 aug..
M. Asp var nämd 21 maj 1729, A. Celsius och E. Frondin 1730.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
