- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
48

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

nöje inom de högre fakulteterna öfver att rektoratet dröjde för
länge kos filosoferna, man såg däri ett brott mot fakulteternas
s. k. jämlikhet i anspråk på det eftertrådda ämbetet. Naturligen
ökades detta missnöje, särskildt inom teologiska och juridiska
fakulteterna, när hvarderas medlemsantal minskats med två, sedan
Gustaf III indragit två teologie professurer, och Rabenii professur
bortfallit inom den juridiska med hans död samt konungen
samtidigt indragit Riseils professur i statsrätt. Härtill kom att den
gamla tvisten om sekreterartjänstens och e. o. professurernas
egenskap af att vara officicum honorificum blef akut igen, i
synnerhet sedan konungen begynt slösa med utdelande af e. o.
professors-fullmakter. Förgäfves sökte dock konsistorium, framdrifvet af
juristernas och läkarnes klagomål, att afvinna K. Maj:t en
förklaring, som kunde utreda den trassliga härfvan. Jag hänvisar
härom till den teckning som jag förut gifvit af frågans behandling
och af det tvetydiga sätt, hvarpå regeringen sköt den ifrån sig
efter Gustaf III :s död.1

De ståtliga ceremonier, af hvilka rektorsombytet
beledsagades, har jag skildrat i föregående del.3 De undergingo icke
någon större förändring i föreliggande tidehvarf, såsom bäst synes
af den intressanta beskrifning, som en tysk, J. Beckmann, ger af
hvad han bevittnade i december 1765, då Meldercreutz
öfverlämnade rektoratet till Georgii.3 Det enda nya hos Beckmann är, att
han beskrifver dräkten på de akademiska pedellerna eller
kurso-rerna, som buro de försilfrade spirorna framför rektor. De voro
iklädda korta till knäet räckande, blåa, med gula snören smyckade
kappor, å hvilkas ryggstycken vapnet Tre Kronor var insydt,
äfven hattarna voro prydda med breda gula snören. Då Beckmann
säger, att rektor bar en lång svart mantel, skulle man först vara
benägen att tro, att detta syftar på den »peculiaris toga», som
rektor enligt konstitutionerna skulle bära vid detta tillfälle, men då
man af annan nästan samtidig källa har sig fullkomligt säkert
bekant, att denna toga var för länge sedan aflagd,4 och det hos Beck-

1 Se Afd. 1, s. G68 ff.

2 Del 2: afd. 2, s. 43.

3 Joh. Bockmanus Schwedische Heise 1765—66, lirsg. von Th. M.
Fries, Ups. 1911, s. 81 ff.

* So konsistoriedeputerades ord 1772 (Bih. 4, s. 288) om toga
peculiaris, att den »liar här vid academien i långliga tider ej varit brukad».
Oppositionen mot densamma begynte ju redan på 1600-talet (se Bd 2: 2,
s. 44). Besynnerligt nog yrkade Uppfostringskommissionen, trots
önskningarna i Upsala och Åbo att bli af med dräkten, på att rektor skulle
hafva en »fotsid, vid, violett sammetskåpa med ärmar» (dess prot. 26
april 1746).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free