- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
58

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

1) docenten G. A. Boudrie, 10 dec. 1759, notarie 1760, 2) juris
docenten H. Frosterus, 14 febr. 1761, notarie samma år, 3) magister
Anders Hernbergh, 27 dec. 1761, juris adjunkt 4 nov. 1771, 4) juris
docenten G. Flygare, 19 dec. 1771, notarie 1772, 5) e. o.
akademikanslisten Karl Bergström, 16 okt. 1772, notarie 1773, 6)
filosofie magistern och juridiska fakultetens notarie Anders
Lundström, 20 okt. 1773, e. o. juris adjunkt 4 dec. 1777, 7) magister
Erik Dufva, 4 dec. 1777, notarie 20 nov. 1793.

Den förhoppning som konsistoriet hyst, att dessa tjänstemän
skulle alltid förblifva orubbade vid sina löner, gäckades grundligen.
Det var väl ej heller annat att vänta, då deras förman
akademi-sekreteraren vid befordran till annan lönlös plats fick behålla sin
sekreterarlön, och därpå notarier och kanslister successive
befordrades efter honom. Löneförryckningen begynte i själfva verket
redan 1760 men då af en annan orsak, i det notarien O. Rabenius
gjordes till ombudsman i december detta år, men med bibehållande
af notarielönen, och när så ständerna 1761 gjorde
akademisekreteraren Risell till 3:dje juris professor med bibehållande af
sekreterar-lönen, fick dennes efterträdare å sekreterarplatsen Boudrie, som
tillträdt notarieplatsen efter Rabenius utan att bekomma dess lön,
tjänstgöra som sekreterare utan annan lön än sin ursprungliga
kanslistlön, under det den nye notarien Frosterus och den nye
kanslisten Hemberg fingo tjäna alldeles utan lön ända till senare
halfåret 1763, då kanslilönerna omsider tillföllo platsernas innehafvare
genom att en andra sekreterarlön inrättades för Boudrie och
Ra-benii ombudsmannabefattning försågs med särskild lön. Men
eländet begynte igen 1768, då notarien Frosterus, tack vare sina
Hattvänner på riksdagen, fick tjänstledighet med bibehållande af lön
för att skrifva på sitt arbete i krigslagsfarenheten, och kanslisten
Hernbergh förordnades att sköta ombudsmannaskapet för Rabenius
med bibehållande af kanslistlönen. Magister G. Flygare
förordnades då att sköta både notarie- och kanslistbefattningarna, utan att
dock någon lön anvisades åt honom.1 Att Frosterus 1771 blef
professor i logik gjorde ingen ändring, ty han behöll sin förra
notarielön till sin död 1772. Och 1773 förvärrades situationen igen ty
då Boudrie befordrades till e. o. professor 10 mars 1773, behöll
han sin förra akademisekreterarlön, och efterträdaren Flygare fick
nöja sig med notarielönen, som han tillträdt efter Frosteri död,
likasom den nye notarien Bergström med sin förra kanslistlön,
hvarigenom den nye kanslisten A. Lundström blef alldeles utan. När

1 Se kanslersbrefvet 8 april 1769. Först 1770 anordnades för
Flygare ett arvode å 900 dlr. kpt. genom lcanslersbref af 19 maj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free