- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
60

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

denne, i hvilken han ålades att icke börja eller nedlägga
rättegångar, ej heller ingå förlikning utan konsistoriets samtycke, han fick
icke heller hemtaga handlingar ur arkivet utan kvitto, och helst
borde han, för att förekomma förskingring af dylika, arbeta i ett
af de rum som i nya konsistoriehuset anslagits åt
kanslibetjäningen.1 De obestämda och otillräckliga lönevillkoren samt E aben i i
erkända duglighet gjorde konsistoriet benäget att höja hans lön,
men det råkade i fråga om sättet att bestämma förhöjningen i delo
med dåvarande kanslern Höpken, kanske till en del emedan denne
icke hade några större sympatier för Rabenius, hvars lutning åt
mösspartiet nog icke var honom obekant.2 Sedan prins Gustaf
blifvit kansler, lyckades konsistoriet öfvertyga honom om
omöjligheten af att, som Höpken velat, bestämma ett arvode lämpadt
efter beskaffenheten af hvar process, och den 5 dec. 1764
medgaf prinsen, att ombudsmannens lön 600 dlr. smt. skulle höjas till
samma belopp som sekreterarens, detta dock blott för Rabenius
personligen, hvarjämte denne skulle vara skyldig att aflöna sina
substituter, hans lön, som redan förut i själfva verket varit vida
mer än 600, ökades härigenom betydligt, så att han åtnjöt vida mer
än en vanlig professor.3 År 1766 upprättades för honom likasom
för Fick i världen en professur i praktisk juridik, som förenades
med ombudsmannaskapet, hvarigenom han kom att i lön åtnjuta
800 dlr. smt. mer än de öfriga professorerna. När han emellertid år
1768 fick taga hand om utredningen af universitetets
mellanhaf-vande i den Juhnschöldska konkursen, blef det honom omöjligt att
jämte sin professur sköta ombudsmannaskapet, och
akademikanslisten Hernbergh förordnades då att öfvertaga detsamma, Rabenius
behöll dock lönen. Orättvisan af att Hernbergh skulle sköta den
mödosamma platsen utan annat arfvode än sin kanslistlön å 300
dlr. smt., förde till, att kanslern den 19 maj 1770 gaf honom verklig
fullmakt som ombudsman och bestämde, att han skulle
ihågkommas af konsistoriet med lämplig vedergällning för hvarje mål
och efter räkning åtnjuta ersättning för dagtraktamente och skjuts
på resor.4 När Hernbergh blifvit juris adjunkt 4 nov. 1771 och

1 Rudenschölds nya instruktion för ombudsman af 16 okt. 1772 är
blott en kopia af denna äldre.

2 Se Afd. 1, s. 378.

3 Enligt hufvudböckerna uppbar Rabenius redan 1762 och 1763
respektive 1,200 och 1,300 dlr. smt.; 1764 åtnjöt han pä grund af
nyssnämda kanslersbref en så stark förhöjning, att lönen för detta år steg
till 2,939; en professor hade då 2,500, sekreteraren 1,600.

’ Detta kanslersbref finns i kopia i räntkammararkivet bland »Till
Inspectores ærarii inkomna skrifvelser, 2. 1765—1853».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free