- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
63

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

bokhållaren Wetterblad. Julin, som var en rik man, förvärfvade
snart en mycket inflytelserik ställning såväl vid universitetet som
utom detsamma, ban erhöll också adelskap med namnet Julinschöld.
Hvilka höga tankar man hyste om hans maktställning genom hans
förbindelser med Hattpartiet synes bäst däraf, att vid tillsättningen
af professuren i praktisk filosofi 1765 en samtida kunde uttala
tvekan, »om Julinschöld eller kung och rättvisa mest råda».1 Den
egna förmögenheten kunde göra det likgiltigt för honom, att han
de första sju åren alldeles umbar lönen, som företrädaren Rommel
fått behålla vid afskedet. Han åtnjöt dock i alla fall betydande
sportler. Gyllenborg hade redan den 18 maj 1741 beviljat honom,
att han i likhet med Frondin och Landberg skulle äga uppbära 1V2
procents provision för besväret med akademiens lånemedel, och
följande år beviljade han honom till aflöning åt en skrifvare 50:de
penningen af kvarnens inkomst, hvilket belopp 1746 höjdes till hvar
åttonde tunna af kvarnen som belöning för det utmärkta sätt, hvarpå
han förstått stegra universitetets inkomst af denna.3 Af lönen
tilldelade konsistoriet honom från och med 1748 större delen, sedan
denna börjat innehållas hos Rommel för att betäcka universitetets
fordran hos denne; Julius lön steg därigenom vida öfver en
professors, och 1755 tillträdde han hela lönen, så att han detta år satt med
tre gånger mer än en vanlig professor.3 Sin plats har Julinschöld
skött med mycken skicklighet, universitetets ekonomi bär därom
vittne och inga anmärkningar förspordes heller. Men den
förfärliga kris som öfvergick Sverige, efter att Mössorna fått makten och,
i den välvilliga afsikten att med ett slag bättra allt hvad Hattarnes
ekonomiska system förskyllt, blott gjorde ondt dubbelt värre, drog
äfven Julinschöld med sig. Hans stora bruks- och egendomsaffärer
fordrade förlag, och han såg sig ingen annan utväg än att använda
universitetets kassor; tillgreppen begynte dock först under bans
sista år i sammanhang med krisen. Ingenting kunde likväl då
hjälpa, och i januari 1768 måste han göra cession; universitetet
förlorade åtskilligt, dock vida mindre än livad man kunnat vänta.4

Den gamle, praktiske och rättrådige juris professorn Anders
Berch fick då tills vidare öfvertaga förvaltningen af det nu ganska

1 Lidén till Gjörwell 26 febr. 1765 (orig. i K. Bibi.).

2 Kanslersbref 3 juni 1742 och 4 nov. 1746.

3 1748 uppbär Julin 1) Rommels halfva lön 350 dlr. smt., 2) två
tredjedelar af dennes benådning med 400, 3) ur kvarn 711 och 4) af
intressemedlen 713 eller summa 2,174, medan en professor samma år hade
1,500; och året därpå steg hans inkomst till 2,800 dlr. År 1755 gingo
hans inkomster upp till öfver 4,714, medan en professor blott hado 1,300.

4 Se Afd. 1, s. 422.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free