Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
sjutton månader åter, som denne och konsistoriet härför togo i
anspråk, syntes mig väl mycket, ty hufvudboken förefaller icke att
hafva varit så omständlig och svår att uppgöra trots det
besynnerliga sätt hvarpå den uppställdes. Det är dock icke omöjligt, om
man tager den väldiga afkortningsboken, som innehåller alla
verifikationerna, med i betraktande och särskildt observerar det
underfulla bokföringssättet, att det kan för kamreraren hafva varit
omöjligt att i regel medhinna arbetet på fem månader. Det ser
dock i alla fall underligt ut, att Schedvin kunde på 1780-talet
framtrolla så många böcker på ett år, och jag har sedan fäst mig vid, att
han den 21 juni 1785 aflämnade i konsistoriet 1783 års räkenskaper.1
Kursorerna kunna visserligen icke räknas till tjänstemännen,
men efter de voro de förnämste af underbetjäningen och då som i
långt senare tid intogo en ej så alldeles obetydlig ställning, dels
genom den erfarenhet som de under sin tjänst förvärfvade, dels genom
den täta beröring de hade både med konsistoriales och studenterna,
kunna de förtjäna att här ihågkommas med några ord. Fordran,
att de skulle kunna latin,3 torde man visligen hafva länge sedan
uppgifvit, åtminstone har jag icke upptäckt i detta tidehvarf, att
någon student anmält sig som sökande, men platserna saknade iclce
sina förmåner, hvilket man kan sluta däraf, att innehafvarne
vanligen blefvo välbärgade, och det är därför icke underligt, att
kanslererna rekommenderade sina betjänter. Så anmäler Cronhjelm till
den efter Jöns Höstman lediga kursorsplatsen sin betjänt, under
framhållande af att mannen studerat någon tid på Skara gymnasium
och hade en god hand, likaså anbefaller Ehrenpreuss 1754 sin
taffeltäckare. Att kursorernas ekonomiska ställning varit god, kan man
sluta däraf, att bouppteckningen efter den nyssnämde Jöns
Höstman 1740 visar, att han hade en gård lika god som de fleste
professorers och en tämlig förmögenhet i öfrigt.3 Deras dräkt var
föremål för konsistoriets omsorg, efter den bidrog att förhöja glansen
vid de akademiska solenniteterna; 1749 fick rektor i uppdrag att
uppköpa kläde och sammet för anskaffandet af nya kåpor, och vi
hafva nyss sett, hvilka prydliga dräkter de buro vid
rektorsinstallationen 1766.4 Under Rudenschölds besök i Upsala 1774 väckte
1 Den frågan återstår dock här, om Schedvin verkligen har
menat 1783 års hufvudbok och ej möjligen den för 1782, som innehöll
utgifterna för 1783.
2 Se Del 2: afd. 2, s. 53.
8 Se Bouppteckningarna i kons. arkiv, hvilka alla jag genomgått
i och för användning på kulturhistorien.
* Se ofvan s. 4S. 1790 försågos hattarne med höga kullar och
sultaner (kons. prot. 11 aug.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
