- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
72

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

kunde icke undgå att småningom utöfva inflytande äfven på
universitetet, ehuru man där i det längsta sökte hålla på den verkliga
skickligheten som förnämsta befordringsgrund.
Tjänstebetänkandet af 1756, som äfven vid universitetet måste tillämpas, kom sedan
för lång tid att äfven i Upsala förrycka synpunkterna vid
förslagstillsättningen, och äfven efter dettas upphäfvande se vi en tydlig
återverkan af detsamma på de röstandes uppfattning vid mer än
ett tillfälle. — Det underliga sätt hvarpå rösterna sammanräknades
i konsistoriet vid förslagssättningarna har jag ofvan berört
tillräckligt och likaså omnämt, att K. Maj:t 1753 utfärdade bestämmelser
om frånvarandes rätt att rösta.1 Slutligen böra tvenne kungliga
bref som röra förslagen här omnämnas. Den 26 juni 1732 föreskref
K. Maj:t, att jämte förslaget skulle äfven hithörande protokoll och
de sökandes meritlistor insändas, och den 23 dec. 17473 inskärpte
K. Maj:t med anledning af att konsistorieprotokollen utvisat, att
vid förslagen åtskilliga skäl anförts mot de sökande som icke varit
laglikmätiga, att konsistoriet skulle hädanefter tillse, att vid
dylika tillfällen ingenting som strede mot regeringsformens 40 § eller
andra kungliga förordningar skulle få anföras till de sökandes vare
sig fördel eller förfång; äfvenså skulle de som röstade tydligt yttra
sig om hvarje sökandes förtjänst och mellan dem anställa
jämförelse, så att sedan såväl K. Maj :t som Riksens ständer lättare kunde
se, om någon sökande blifvit prejudicerad. Det sista låter oss ana,
att frihetstidens obehagliga företeelse af ständiga besvär öfver
uppsatta förslag, äfven på de orimligaste grunder, också hållit sitt
intåg vid universitetet. Så vidt jag iakttagit, skedde detta första
gången därstädes 1740,3 då J. E. Pick öfverklagade förslaget till
juris-professuren och det på ett så pass oförsynt sätt, att K. Maj:t den
9 juli samma år ålade kanslern att därför gifva honom vederbörlig
uppsträckning. Sedan isen väl var bruten, kom floden i gång, och
nästan vid hvarje tillfälle klaga en eller flere öfver s. k. prejudice.

Konsistoriets rätt att vid hvarje ledighet uppsätta förslag,
som efter livad vi minnas icke synnerligen respekterats under förra
tidehvarfvet, blef äfven nu ej sällan rätt hänsynslöst behandlad
såväl under frihetstiden som i Gustaf III:s dagar. Visserligen se
vi, att dess rätt att uppgöra förslag till domprostplatsen, som allt
ifrån 1674 varit konsistoriet förmenad, icke gjorts det stridig under
frihetstiden, men i stället inträffade efter 1741 på grund af en detta

1 Se ofvan s. 35.

5 Tryckt i Bill. 3, n. 148.

8 I Lund skedde det första gången 1742 (Lunds Univ. Hist. 1, s.
255).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free