- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
73

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73

år utfärdad kunglig förordning, att förslag ytterst sällan kommo
att under frihetstiden upprättas till de öfriga teologiska
lärostolarne. K. Maj:t föreskref nämligen den 9 januari 1741’ på
hemställan af de tre akademikanslererna, att då andra teologiska
professuren blefve ledig, skulle den tredjes innehafvare rycka upp till
platsen utan upprättande af förslag och utan utfärdande af ny
fullmakt. Konsistoriet tolkade emellertid detta bref sa, stt det gällde
äfven för den tredje professuren när denna stod ledig.2 Och när
så härtill kom, att K. Maj :t litet emellan utnämde en öfvertalig
femte ordinarie professor, som af sig själf skulle rycka upp till den
fjärde professuren på stat, så fort denna blef ledig, blef följden den,
att fakulteten hela frihetstiden igenom efter 1741 rekryterades utan
att förslag uppsattes utom vid några tillfällen (1745, 1760, 1770
och 1771), vid hvilka tillfällen förslag måste uppsättas, efter
fakulteten sammansmält till tre professorer. Som ingen qvintus
teo-logus nämdes i Gustaf III:s tid, återkom då ej heller det abnorma
förhållandet.

De fall af professorstillsättningar, vid hvilka oregelmässigheter
af en eller annan art förekommit, äro ej få; jag genomgår dem här
korteligen och hänvisar läsaren för närmare kännedom om de
särskilda fallen till den framställning jag gifvit i föregående afdelning.
Utnämning af en person, som icke stått på konsistoriets förslag, skedde
1729, då M. Asp blef poeseos professor, 1745 då Strömer blef
professor i matematik, 1771 då Frosterus blef professor i logik (K. Maj:t
gjorde dock då om förslaget, insköt Frosterus och nämde honom
därefter) och 1790 då E. J. Almquist blef teologie professor. Utan
att konsistoriet fick tillfälle att upprätta förslag hafva följande
utnämningar skett. 1737 blef Mathesius professor i grekiska,
konsistoriet hade visserligen tillfrågats om han var kompetent att
öfvertaga professuren efter Nesselius, men frågan innebar tydligen, att
regeringen icke ansåg förslag behöfligt; för öfrigt låg härunder son;
vi minnas något slags köpetransaktion. 1741 nämde konungen
eller rättare riksdagen A. Berch till innehafvare af den nyskapade
ekonomiskt-juridiska professuren utan föregånget förslag. Det
blef sedan regel, att regeringen utan förslag tillsatte den förste
innehafvaren af en nytillskapad professur: så 1747 då Fick blef profes-

1 Tryckt i Bih. 3, n. 120.

2 Konsistoriet säger i sina skrifvelser till kanslern d. 17 mars 1764
och 1 juni 1765 med anledning af bråket om domprostplatsen, att 1741
års bref gällde alla professurer inom fakulteten utom primaria.
Brefvet af 1741 är också så pass otydligt, att det kan gifva anledning till
dylik tolkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free