- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
74

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

sor i praktisk juridik, 1761 då Risell blef det i svensk statsrätt, 1766
då Rabenius insattes i den återupprättade professuren i praktisk
juridik och 1774, då Murray erhöll den nyskapade professuren i
anatomi; man skulle ju ock kunna hiträkna, då Klingenstjerna
såsom professor i matematik 1750 transporterades till den nyskapade
professuren i fysik. Men äfven utan att professuren var nyskapad
kunde konsistoriets rätt att uppsätta förslag komma att skjutas
åt sidan. Så skedde när Olof Celsius d. y. 1747 nämdes till
professor i historia genom Hattpartiets inflytande i regeringen och på
riksdagen; i denna utnämning ingick äfven en köpetransaktion
mellan Celsius och hans företrädare E. Frondin. 1755 nämdes K. Asp
till professor i logik efter N. Wallerius, därför att biskopinnan
Kal-senius, hvilken utsett Wallerius till förste innehafvare af den
kal-senianska professuren, på samma gång anbefallt Asp till hans
efterträdare i den förra. 1761 gjorde konung och riksdag D. Melander
utan vidare till professor i matematik efter Strömer, äfven härunder
låg ju en penningtransaktion. Men det fanns ock ett annat sätt
att göra förslagsrätten illusorisk, nämligen om regeringen
designe-rade en efterträdare i innehafvarens lifstid; detta kunde ske direkt
eller indirekt. Direkt skedde det, då Linné d. y. 1763 fick
successionen efter sin far, och då adjunkten E. Ekman 1766 utsågs att
eventuellt efterträda borgströmianska professurens förste
innehafvare J. Lostbom (detta dock på donators egen begäran). Indirekt
skedde det, då Gustaf III nämde två öfvertaliga ordinarie
professorer A. Hernbergh 1782 och D. Boethius 1783, ty dessa ryckte sedan
utan vidare upp till professurerna efter Solander och Sleincour.
Ännu ett sätt fanns, i det man lät en e. o. professor utan vidare rycka
upp till en ledig ordinarie professur, så J. G. Acrel 1788 till den
medicinska efter Sidrén och J. A. Tingstadius 1789 till den orientaliska
efter Hageman. På visst sätt kringgicks ju ock stadgandet om
förslag vid de tillfällen då tjänstebyte medgafs, såsom när 1756 Nils
Rosén fick bortbyta sin medicinska professur till svärsonen Samuel
Aurivillius mot dennes plats som chef för biblioteket, och 1771 då
Christiernin tilläts att till Frosterus bortbyta professuren i
oeco-nomia publica mot dennes professur i teoretisk filosofi. Om vi här
frånräkna dessa tjänstebyten men i stället tillägga de åtta tillfällen,
då K. Maj:t skapat en qvinta theologica professio utan att
konsistoriet fått då uppgöra förslag,1 komma vi till det resultatet, att K.

1 Dessa 8 fall äro: E. Benzelius 1723, G. Wallin 1732, A. Winbom
1735, M. Beronius 1737, P. Ullén och G. Mathesius 1745, L. Benzelstjerna
1747 och L. Hydrén 1753. Vid det nionde fallet 1761, då Amnell nämdes,
fick konsistoriet upprätta förslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free