Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
loppet af 1,500 dlr. smt., hvilket ock kanslern biföll.1 Det skulle dock
ej dröja stort mer än tio år, innan konsistoriet alldeles bytte åsikt.
Från och med 1761 har det, så vidt jag kunnat finna, reguliert
tillstyrkt hvarje ansökan om dubbelt nådår, en hvar tänkte väl inom
sig, att hans egen änka skulle få godt i framtiden af ett dylikt
förfarande. Men det hade också till följd, att förmögna änkor, som
icke drogo sig för att använda prejudikatet till sin fördel, fingo godt
af detta dubbla nådår, såsom Linnés änka 1779 och Ihres 1781;
att Roséns änka, ehuru i goda omständigheter, fick förmånen 1773,
kunde godt försvaras, då hon hade åtta fattiga dotterbarn, Samuel
Aurivillii barn, att uppfostra.
I detta liksom i föregående sekel var vanligt, att den teologiska
fakulteten rekryterades ur den filosofiska. Ej mindre än 15
dylika fall har jag antecknat. De voro 1727 O. Celsius prof. i LL.
00, 1729 P. Schyllberg i poesis, 1732 G. Wallin bibliotekarie, 1735
A. Winbom i logik, 1737 M. Asp i eloquentia och M. Beronius i
poesis, 1745 P. Ullén i logik och G. Mathesius i grekiska, 1747 L.
Benzelstjema i grekiska, 1753 L. Hydrén i poesis, 1755 N. Wallerius
i logik, 1760 K. Clewberg i orientaliska språk, 1761 J. Amnell
i grekiska, 1771 E. Hesselgren i orientaliska språk och 1790 J.
Lostbom prof. borgströmianus. Antalet skulle nog 1777 ökats
med en sextonde, om Christiernin, professor i logik, som då stod
på första rummet till en teologie professur, icke förspillt sina
utsikter genom sitt uppträdande vid ventilationen af sitt specimen för
professuren. Såsom synes var det professorerna i klassiska ocli
orientaliska språk samt i filosofi som egentligen kommo i fråga. —
Befordran inom kyrkan vunno J. Steuchius såsom professor i logik
nämd 1723 superintendent i Karlstad och 1730 ärkebiskop; Erik
Benzelius teologie professor kallad 1726 till biskop i Göteborg och
sedan i Linköping 1731 och slutligen ärkebiskop 1742; E. Alstrin
professor i logik, pastor i Leksand 1731, sedan biskop i Växsjö
1742 och i Strängnäs 1748; G. Wallin bibliotekarie superintendent
på Gottland 1735 och 1744 biskop i Göteborg, P. Schyllberg
professor i teologi, 1736 biskop i Skara; M. Beronius teologie professor,
biskop i Kalmar 1745 och slutligen ärkebiskop 1764; O. Celsius d. y.
professor i historia, kyrkoherde i Kungsholmen 1753 och biskop i
Lund 1777; E. Halenius professor i teologi, biskop i Skara 1753;
L. Benzelstjema professor i grekiska, biskop i Västerås 1759; E.
1 Kons. till kanslern 3 april 1749 och kanslerns svar 1 juni s. å.
K. Maj:t hade redan genom bref af 2 dec. 1748 låtit henne behålla
Gamla Upsala på ännu ett år, eftersom efterträdaren Mathesius
medgifvit det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
