Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
ur den matematiska professuren och Klingenstjerna öfverflyttats
till denna den 26 juni 1750, nämdes kaptenen i fortifikationen
Jonas Meldercreutz (domprosten Lars Molins son) till professor i
matematik d. 3 augusti 1751. — Sedan lian vid 57 års ålder fått
afsked d. 28 okt. 1772, nämdes observatorn Fredrik Mallet d. 22
april 1773 till platsen, från hvilken han tog afsked d. 27 sept. 1794.
Den skytteanska professuren innehades sedan 1717 af Johan
Hermansson, som afled d. 9 febr. 1737. — Efter att professurens
patronessa, grefvinnan Ulrika Gyllenstjerna, född Brahe, länge
men förgäfves sökte anskaffa en utlänning,1 kallades därtill d. 6
dec. 1738 poeseos professorn den sedan så berömde Johan Ihre,
hvilken innehade platsen till sin död d. 1 dec. 1780. — Därpå
kallade dåvarande patronus under påtryckning af Gustaf III e. o.
professorn Jakob Axel Lindblom d. 7 febr. 1781. — Efter att
Lindblom d. 14 dec. 1786 blifvit biskop i Linköping, kallades
bibliotekarien Jakob Fredrik Neikter d. 9 januari 1787, han afled den 4
maj 1803. — Ihres änka erhöll genom kungligt bref af 2 maj 1781
dubbelt nådår i likhet med öfriga professorsänkor samt sedan
från och med 1782 en pension å 200 rdr. För Lindbloms räkning
beviljade K. Maj:t d. 25 juli 1783 på framställning af patronus
grefve Göran Gyllenstjerna, att som de betydliga kostnader, hvilka
Lindblom nedlagt å boställshuset, vida öfverstege hans
inkomster och hans skyldighet, skulle änkan hafva rätt till dubbelt
nåd-år och han själf af sin efterträdare njuta ersättning med 1,000 rdr.;
dylik ersättningsskyldighet skulle dock icke åligga professorerna för
framtiden.
Till dessa tio professurer, som af gammalt funnos i den
filosofiska fakulteten, tillkommo under seklet fyra nya, hvaraf en i
fysik, en i kemi, bägge aflönade af universitetets medel, en
borg-strömianus i oeconomia privata, grundad genom enskild donation,
och den fjärde i vitterhet eller litteraturhistoria. Med den
sistnämda var dock ej någon lön förenad, efter som universitetets
bibliotekarie alltid skulle bekläda den; han fick i stället rätt att i sin
tur inträda i alla munera ambulatoria.
Den nya professuren i modern fysik inrättades genom
kungliga brefvet d. 23 febr. 1750. Till dess förste innehafvare nämdes
Samuel Klingenstjerna, som utan förslag dit transporterades från
sin förra professur i matematik genom K. Maj:ts bref 26 juni 1750.
— Efter att Klingenstjerna d. 18 dec. 1756 kallats till informator
för prins Gustaf, utnämdes filosofie adjunkten Samuel Duræus d.
6 maj 1757. — Efter dennes afsked d. 15 mars 1787 nämdes d. 20
1 Se Afd. 1, s. 69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
