- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
100

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

successionen till själfva professuren sig tillförsäkrad 1766, är nyss
omtaladt. Hans lön, som egentligen skulle varit 666 dlr. smt., kar
sedan stegrats till dubbelt.1

Adjunkturerna voro tämligen säkra öfvergångsplatser till en
professur. Af de 83 personer, som 1719—1792 nämts till adjunkter
(jag har naturligen icke inräknat de tre fall, då filosofie adjunkt
befordrats till teologie)2 hafva 54 befordrats till professorer i
Upsala, 4 till annan plats vid universitetet, 11 utom detsamma,
endast 13 hafva dött som adjunkter, nästan alla vid så unga år, att
de sannolikt skulle befordrats om de fått lefva.3 En har afsatts,
prosektor Rothman, 1757. Af de 11 som befordrats utom
universitetet gick J. J. Björnståhl till professur i Lund, B. Ferner som
professor till kadettkåren i Karlskrona, fyra gingo i kyrkans tjänst
(däraf tre, M. Simming, E. Waldius och M. Floderus till
landtpas-torat, M. Kammecker till superintendentsplats), två i skolans
tjänst (P. Djurberg och O. Murén), P. Wargentin blef
vetenskapsakademiens sekreterare, J. Apelblad kallades till informator för
prins Karl och P. H. Liljensparre blef polismästare.

Hvad förslagen till adjmikturer angår, hvilka på 1600-talet
uppsattes af konsistoriet, ej af fakulteterna, hafva de med
tidehvarfvets ingång öfvergått att betraktas som en fakulteterna
tillhörig rättighet, om också möjligen till en början de undergått en
viss pröfning i konsistoriet, innan de afsändes till kanslern.1’ Vid
röstsammanräkningen till förslag hafva fakulteterna, som man
kunnat vänta, begagnat samma underliga metod som konsistoriet.
Så när teologiska fakulteten d. 23 mars 1754 sätter förslag, och

1 Se ofvan s. 95. Ekman synes först i hufvudboken 1769, har då
600 dlr. smt., följande år har han 933, och 1771 samt framåt 1,266.

2 E. Ilalenius 1741, E. Hydrén 1770 och L. Palmberg 1777.

3 01. Hervech är egentligen den ende, som tjänat ut sitt lif som
adjunkt. Nämd 1765 afled han d. 2 juni 1798, säkerligen några och sjuttio
år gammal.

4 När blott i två fall under åren 1719—23 det befinnes, att
kanslern säger vid adjunktsutnämningar, att de skett på konsistoriets förslag
(Martin till med. adjunkt 6 juli 1719 och A. Winbom till filos, adjunkt
21 nov. 1723), men i fyra andra (A. Boberg, 6 juli 1719, E. Burman 4
sept, 1719, E. Melander 19 dec. 1719 och A. Norrelius 22.juli 1720) han
åberopar sig å respektive fakultets förslag, sluter jag däraf, att den senare
alltid uppsatt förslaget. Man iakttage särskildt, att Martins och
Bobergs fullmakter äro af samma dag, under det konsistoriets förslag
omtalas i den förres fullmakt, fakultetens i den senares. I Anmärkningar
till kanslersinstruktions-projektet af 1761 (Bill. 4, s. 159) säges utan
närmare angifvande af tiden, att »i förra tider förslag till adjunkturer
i Consistorio Academico blifvit profvade».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free