Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
till docent några månader senare d. 13 september; följande år fick
fakulteten sin sista docent för detta tidehvarf i Anders Michael
Fant den 15 dec. 1791. Vid Fants utnämning erinrade dock
kanslern fakulteten om angelägenheten af, att sedan hon nu fått fyra
docenter icke öka antalet och därigenom göra hedern för allmän.
— Ämnet för fakultetens docenter angifves icke förrän vid
Win-boms utnämning 1778.
Juridiska fakulteten förskaffade sig sin första docent redan
1732 i J. E. Fick. Samma år som denne blef vice juris adjunkt 1737,
antog hon den 26 juni till docent C. F. Reuterhjelm, som dock
uppgifves aldrig hafva gjort tjänst som sådan; naturligtvis voro dessa
bägge ansatta i rent, juridiska ämnen, då professuren i juridisk
ekonomi ännu icke var inrättad. Sedan förflöto 13 år, innan någon
ny docent anställdes, och när det skedde den 26 sept. 1750, var det
under Berch, ty denna dag antog fakulteten docenten vid Lunds
universitet magister Klas Blechert Trozelius till docent i de
delar af oeconomia privata som angingo landskulturen, efter han
nyligen presiderat för två disputationer i ekonomi.1 Linné uppgifves
hafva ansett för ett intrång på hans område, att Berch kallade
docent i detta ämne.2 Något efter utnämdes en ny docent under
Berch i auskultanten i kommersekollegiet Lorentz Wolter Rothof.
Fakulteten hade, samma dag som hon gjorde Trozelius till
docent, lofvat Rothof docentur i den del af ekonomien som angick
bergverk och manufakturer, så fort han disputerat, och tillika
fastställt, att ingen skulle hädanefter antagas till docent, som icke
disputerat förut i sitt ämne. Rothof klagade häröfver hos kanslern.
Han sade sig nog vara villig att disputera och att han hade ett
arbete färdigt om stenrikets förädlande genom handaslöjder, men
att som han icke hade rätt att presidera, i hvilket fall utgiften
skulle falla på respondenten (presidierätten ansåg han sig
tydligen äga så fort han blefve docent), det vore billigt, att han, som var
fattig och hade 12 syskon att underhålla, finge blifva docent först
1 Jurid. fak. prot. 26 sept. 1750. Trozelius hade 23 juni och 31 juli
1750 presiderat för en disputation »De obligatione civis», pars 1—2; då
han d. 6 nov. 1751 presiderar för pars 3, kallar han sig »pliil. pract. et
oecon. mag. docens».
2 P. Löfling skrifver till E. G. Liedbeck 16 nov. 1750 (Samlaren,
17, 1896 s. 9), att Trozelius förra söndagen fått docen tf ullmakt i
oeconomia privata, men att Diuné opponerat sig mot att Berch gjort en docent
i detta ämne, som han själf aldrig läst, förutom att grunden till detta
ämne vore naturalhistorien, hvari Linné ej ansåge Trozelius vara nog
hemmastadd, ej heller Ville ban tåla, att Berch skulle sätta docenter i
lians professur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
