- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
121

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

nad låg däri, att de icke voro förbundna att oafbrutet uppehålla
sig vid universitetet.1 Däremot hade de icke rätt att vid
ansökningar till annan tjänst räkna tur efter sina docentår, och som vi
erinra oss var det därför, som Rudenschöld så frikostigt utdelade
e. o. adjunktsfullmakter åt de äldre docenterna, för att dessa skulle
härigenom sättas i tillfälle att räkna tur vid befordringar.

Den franska språkmästareplatsen var sedan 1705 besatt med
italienaren Antonio Papi. Såsom för detta lärare för Karl XI :s
döttrar stod han väl å högsta ort, hvilket bäst synes däraf, att
Ulrika Eleonora d. 7 sept. 1719 beviljade honom 200 dlr. smt. årligen
ur sin handkassa, som ersättning för att han icke kunde vid
universitetet åtkomma äfven den italienska språkmästareplatsen, som
han på 1600-talet beklädt för en tid; likaså hade regeringen 1720
gifvit honom rätt i hans tvist med universitetet om fri
bostadsvåning i exercitiehuset.2 Hans höga ålder gjorde, att konsistoriet d.
1 dec. 1730 föreslog kanslern, att en fransman Chef de Ville skulle
åtminstone få i hemmen undervisa dem som behöfde en behörig
undervisning i det latinska och franska språket; som särskildt
skäl anförde det, att Papi icke ägde tillräcklig färdighet i franskans
skrifvande och icke kunde lida af konkurrensen, då han aldrig
brukat betjäna små ynglingar utan endast mognare, som besökte
honom i hans bostad. Papi lyckades dock härå utverka ett
kungligt förbud d. 16 febr. 1731, och konsistoriet fogade sig samt
förbjöd den 16 mars Chef de Ville att på tre månader befatta sig med
undervisningen i franska. Men tillika förnyade det (jämte
borgerskapet) sitt förord för honom hos K. Maj:t, och denne ändrade nu
tanke, tv d. 24 sept. 1731 utkom ett nytt kungligt bref, som på
grund af Papis ålder och de gjorda framställningarna tillerkände
Chef de Ville rätt att undervisa. Men äfven detta beslut lyckades
Papi få kullkastadt. Konsistoriet sköt visserligen ifrån sig det
uppdrag, som kanslern gaf det att skilja de bägge herrarna emellan,
då ju bägge hade kungliga bref att åberopa. Men, sedan K. Maj:t
d. 16 jan. 1733 lagt i kanslerns hand att afgöra saken, utan att
därvid behöfva taga hänsyn till brefvet af 24 sept. 1731, var saken ej
svår att klarera, och Cronhjelm förständigade konsistoriet d. 5 febr.

nom ett besvärligt conditiouerande, och äfven det ovisst, knappast
förtjäna en mager föda». Docent M. Floderus skrifver d. 13 mars 1787
till Gjörwell (orig. K. Bibi.), att han gifver fem kollegier om dagen.

1 Filosofiska fakulteten uppger detta i bref till kanslern 14 maj
1754. Detsamma säges 1761 i Anmärkningarna till
kanslersinstruktion (se Bih. 4, s. 161).

J Se Del 2: afd. 2, s. 97.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free