- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
124

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

Upsala.1 Konsistoriet, som fick yttra sig öfver suppliken, meddelade
kanslern d. 1 febr. 1748, huruledes mannen blifvit utvisad,
eftersom han trots upprepade varningar icke velat afstå från att
undervisa i franska, det förklarade ock, att käns uppförande gjorde
honom alldeles ovärdig att uppehålla sig vid universitetet, han vore
allmänt känd för otidighet och vanfräjd. Raibaud fick sedan icke
lida något svårare intrång i sina rättigheter,2 och myndigheterna
höllo så noga på att respektera dem, att då mag. Håkan Sjögren
(författaren af det bekanta latinska lexikonet) 1755 anhöll att få
undervisa »in principiis grammaticalibus» af franska språket,
vägrade kanslern d. 17 dec. s. å. att bifalla hans begäran, som äfven
konsistoriet af styrkt. Ock det senare visade Raibaud den
välviljan att, då han 1762 begärde professorstitel, tillstyrka hans
begäran med hänsyn till hans mångåriga tjänst och hederliga
uppförande, det dröjde dock tre år innan K. Maj :t biföll framställningen.3
Året därpå beviljade kanslern honom (29 maj 1766) afsked med
bibekållande af lön ock äfven husrummen, så framt han själf ville
bebo dem.

Till hans efterträdare nämdes d. 1 dec. 1766 Jacques Francois
de La Bourdonnière. Var dennes ekonomiska ställning i sig själf
rätt kinkig, då ju Raibaud satt inne med lönen, blef den det ändå
mer, då staden skaffade honom en konkurrent på halsen genom
att 1767 antaga en egen språkmästare i en afskedad sergeant
Antoine Du Moitié, med kvilken La Bourdonnière i hela sju år hade
att täfla och sannolikt äfven längre, då rivalen ju, ehuru
definitivt förbjuden 1774 att undervisa i franska, dock fick stanna kvar
i Upsala, emedan kan som kaffehusvärd idkade borgerlig näring.4
Det var väl denna motighet, som föranledde La Bourdonnière att
på två år företaga en utländsk resa, till kvilken han erhöll
vederbörligt tillstånd af kanslern och äfven ett understöd af
universitetsmedel å 1,200 dlr. kpt.5 Två år senare kom man omsider till insikt i

1 Han är nog tilltagsen att säga om Ihre, att denne icke
underlåter »de corrompre d’honnetes gens, de les jet ter dans sea parties, de
ra-mener toute 1’université à 1’idololatrie ». Man får härvid komma ihåg,
att Ihre och hans vänner voro nu illa utskrikna för kanslersvalet om
våren, och att det är till Adolf Fredrik, som Truchsess vänder sig, han
kunde därför våga taga munnen full.

2 Upsala stads åtgärd att d. 20 mars 1756 anställa en fransk och
tysk språkmästare samt något senare en dansmästare (se ofvan s. 15)
tyckes ej hafva gjort Raibaud något större ohägn.

3 Kons. prot. 30 jan. 1762 och K. Maj:ts bref 3 dec. 1765.

4 Om tvisten med Du Moitié se ofvan s. 15.

6 Se kanslersbref 13 maj, 15 juni 1772 och 18 nov. 1773.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free