Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
kort och tydeligit begrep af en engelsk grammatica» och 1747
anonymt »A collection of several authors» etc.1 År 1746 gick han
öfver till en docentur i matematik och lämnade troligen
universitetet 1749, för att 1751 mottaga ett lektorat i Göteborg.2 Sedan har
tyske språkmästaren Ristell som vi sett meddelat undervisning
äfven i engelska, likaså Simon Dybeck, som 1790 fick vikariera
för dennes plats. 1792 har konsistoriet (d. 3 mars) på D. Boethii
förslag gifvit en från Amerika hemkommen prost Gerelius rätt att
undervisa i engelska. Till sist bör nämnas i anledning af Kullins
docentur i engelska, att ingen annan docent i moderna språk, utom
han och Schultz, förekommer under tidehvarfvet, och att
konsistoriet så sent som d. 24 nov. 1798 på det bestämdaste afstyrkt
anställande af docenter i lefvande språk, hvilket äfven tillvann sig
kanslerns bifall d. 18 dec. s. å.
Bibliotekets tjänstemän tillsattes utan att konsistoriet fick
deltaga i förslagens uppsättande. Till chefsplatsen uppgjorde
kanslern förslag och K. Maj:t nämde, till vice bibliotekarie- och
amanuensplatser satte bibliotekarien förslag och kanslern nämde.
Denna anordning kunde gifva anledning till vissa
oregelmässig-heter vid tillsättningen och har äfven gjort det, såsom vi i det
föregående sett. Vid universitetet har man icke varit alldeles nöjd
med, att konsistoriet skulle vara alldeles uteslutet från deltagande
häri, och detta framträdde vid utarbetandet af
kanslersinstruktionen 1761, då man begärde att konsistoriet skulle erhålla
rättigheten att uppsätta förslag till bibliotekarieplatsen.3 — Antalet
ordinarie tjänstemän var enligt 1699 års stat trenne,
bibliotekarien, vicebibliotekarien och en ordinarie amanuens; till dessa kom
mot seklets slut genom J. H. Lidéns donation d. 1 mars 1787 den
så kallade Lidénska amanuensen. Med dessa fyra ordinarie
tjänstemän fick institutionen bärga sig, ända till dess den andra ordi-
1 Se Bygdéns Anonym- och Pseudonymlexikon 1, sp. 309. I den i
föregående not omtalta suppliken uppgifver han sig äfven hafva
författat en engelsk-svensk diktionnär, den måtte dock aldrig hafva blifvit
tryckt.
2 Det är tydligen för att vinna docentur i matematik, som han d.
22 febr. 1746 ventilerar tTheses logico-mathematicæ». 1748 d. 14 dec.
skrifver landshöfding Stobée i Göteborg till kons., att magister docens
L. Kullin fått del af en dess skrifvelse (kons. acta. Suppl. 1704—1749).
s Se Bihang 4, s. 149, och 158—159. Bibliotekarien B. Frondin,
hans företrädaro professor S. Aurivillius, Linné, K. Aurivillius,
Clewberg och Mathesius hade dock reserverat sig mot, att man skulle
fråntaga kanslern rätten att uppsätta förslag till bibliotekarieplatsen (se
kons. prot. 26 juni och 11 juli 1761).
Ups. Univ. ni.it. iii. 2.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
