Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Efter Celsii tid synas dessa föreläsningar hafva upphört, man hade
väl funnit i Upsala som annorstädes,1 att dylika föreläsningar
voro föga gagneliga och utan vetenskaplig betydelse; intresset för
saken tyckes dock hafva fortlefvat bland studenterna.2 Smaken
för utländska tidningar hade emellertid härigenom trängt in så pass
starkt, att konsistoriet, ej långt efter att det först beslutit att låta
Grönvall själf få betala de gazetter han behöfde, har beslutit att
för egen räkning prenumerera på de franska gazetterna från
Amsterdam och sedan utvidgat prenumerationen till allt flera, dock
mest af litterär och vetenskaplig art.3
I brist på tillgång på böcker hade föreläsningarna och
kollegierna långt in i tidehvarfvet, ända mot seklets midt, en mycket
stor betydelse för studenterna, när det gällde för dem att förskaffa
sig de kunskaper som erfordrades för examina. Man liar därpå ett
godt vittnesbörd i hvad Daniel Melanderhjelm antecknat på
gamla dagar.1 Enligt honom berodde studenternas utbildning under
1740-talet på de offentliga och privata föreläsningar som
professorerna höllo; de annoterade så godt de kunde hvad de hörde
föreläsas eller afskrefvo hvad andra på samma sätt annoterat,
hvilket senare ofta gjorde anteckningarna rätt felaktiga. Också
bestodo, tillägger han, deras boksamlingar mest af dylika anteckningar
efter professorsföreläsningarna samt dessutom af en eller två
latinska auktorer, nya testamentet på grekiska, något gammalt
kompendium i teologi och en eller annan grammatika. En
hufvudor-sak härtill hade legat i svårigheten att anskaffa böcker under
bokmarknadens dåvarande eländiga skick; studerade någon teologi
eller lärda språk, kunde han möjligen förskaffa sig nödiga litterära
hjälpmedel, annars icke; själfstudier voro helt naturligt därför icke
så lätta att göra. Detta missförhållande hade endast småningom
afhjälpts, sedan tillgången på böcker blifvit lättare och rikare samt
studierna omlagts annorlunda.
1 Uppfostringskom missionen uttalar sig i sitt protokoll d. 17 dec.
1748 mot Upsalas och Lunds förslag att i konstitutionerna intaga en
föreskrift om föreläsningar öfver avisorna, en dylik hade ej sin plats
där, och saken kundo missbrukas af en kitslig professor och en nygirig
ungdom.
2 1756 har i Uplands nation mag. P. Arrhenius åtagit sig att »i
anledning af gazetterna» informera landsmännen i historia och geografi
(E. Lewenhaupt, Upl. nat. hist. s. 90).
3 Kons. prot. 15 januari 1739.
4 Se hans 1783 nedskrifna uppsats (Bih. 5, s. 94). Som ban blef
student 1733 vid 7 års ålder och magister 1752, syfta väl hans ord på
medlet af 1740-talet.
Ups. Univ. Hist. iii, 2. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
