Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
korrekt svenska.1 Men äfven i de offentliga föreläsningarna har
svenskan säkerligen småningom trängt in. Man torde kunna med
bestämdhet säga, att professorerna i historia användt
modersmålet, alltifrån det att O. Celsius d. y. tillträdde denna lärostol 1747.2
Huru det varit på andra områden, är ytterst svårt, nästan
omöjligt att säga. Det ser ju besynnerligt ut, att när
uppfostringskom-missionen sätter i fråga, att föreläsningarna i juridik, matematik,
fysik, botanik och anatomi skola hållas på svenska,3 därå icke
fallit någon resolution, hvilket ju är så godt som ett afslag, men det
kan betyda, att en regering, i hvilken satt en sådan latinets
förespråkare som Ehrenpreuss, icke ville officiellt sanktionera en
sådan degradering af romarspråket, ehuru man både då och sedan
blundat för att en professor läste på modersmålet. Sådana
vänner af latinet som Höpken och Rudenschöld kunde ej heller med
nöje sett latinets tillbakagång sanktionerad genom högre
myndigheters åtgärd. Men om det ock hette officiellt, att latinet var
undervisningsspråket och om äfven Rudenschöld 1781 kunde i
sin Description de 1’académie påstå, att föreläsningania höllos
på latin,^ torde förändringen redan vid senare tidpunkten varit i
full gång. Visserligen uttalar sig Lostbom 17755 på ett sätt, som
kan göra oss tveksamma, om modersmålet vid den tiden verkligen
i allmänhet användts på föreläsningarna, men jag är ändå böjd att
tro, att motsatta förhållandet ägt rum. Det blir annars svårt att
förklara, hvarför 12 år senare modersmålet användes så allmänt.
Gustaf III :s upprepade besök från och med år 1786 hafva
naturligen kraftigt bidragit till att så gick, ty alla de talrika föreläsnin-
1 I företalet till sitt arbete »Utkast till föreläsningar öfver Svenska
språket», som utgafs först 1745 och sedan 1751, säger Ihre, att han
föredragit ämnet på enskilda föreläsningar, och att hans arbete afsåg ej
blott att åstadkomma stadga i rättskrifningen utan äfven att verka
för modersmålets användning. De talöfningar på svenska och om
svenska, som Ihre ifrigt dref, begynte redan 1740 (se förteckningen på de
tal, som hållits under dessa [i X: 228, Ups. Bibi.].
2 Olof Celsii d. y:s egenhändigt skrifna föreläsningar, då ban 1747
tillträdde sin professur (E. 90 i Ups. Bibi.), äro på svenska. Att han
1751 läste på svenska, framgår af ett bref från J. Lind till P. Bergius
(Berg. saml. T. 7). Och det är väl ej en tillfällighet, att de små
skrifter, som ban utgaf 1747, 1748 och 1750 till ledning för sina
föreläsningar, äro på svenska. — Att hans efterträdare C. F. Georgii läste på
svenska, synes af hans egenhändiga vidlyftiga föreläsningar (II. 12 i Ups.
Bibi.).
3 Kommissionens prot. 26 nov. 1748.
4 Se Bih. 5, s. 68.
s Se Bih. 4, s. 371.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
