Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
för några rikets ämbetsmän kan gifvas». Två år senare nedlade
Melanderhjelm sin erfarenhet i den uppsats, som han 1783
nedskref om universitetsväsendet i allmänhet.1 Efter att hafva
erinrat om, huru, då man gjorde ett försök att sätta föreläsningarnas
början till 1 september, den svenska fattigdomen icke tillåtit
flertalet studenter att infinna sig vid den tiden och huru auditorierna
därför stodo tomma, upptog han frågan om fyra föreläsningar i
veckan kunde vara för litet, som många velat påstå. Han besvarade
den med ett afgjordt nej; utan den ledighet som nu vore förunnad
skulle det icke hafva varit honom möjligt att hålla sin hälsa uppe
och tillika arbeta i sin egen vetenskap; om han icke haft sina
sommarferier, skulle det varit förbi med honom och knappast något
kommit ut af de arbeten som sett dagen. Äfven han erinrade om
de talrika andra uppgifter som hvilade på en professors skuldror.
Creutz, som året därpå blef kansler, hade dock ej öga för
våra egendomliga förhållanden. Det var med tydlig ovilja som han
d. 10 juni 1784 gaf sitt bifall till hvad rektor hemställt, nämligen
att eftersom en stor del af ungdomen rest hem och åtskilliga
stipendiater äfven begärt att för sin torftighets skull få afresa,
föreläsningarna finge afslutas vid rektorsombytet d. 17 juni. Och det
var tydligen för att råda bot på den minskning i föreläsningarna, som
tycktes komma att härigenom inträda, som Creutz den 1
november s. å. helt enkelt indrog påsk- och pingstlofven. Han förklarade,
att dessa loftider beviljats genom kungliga brefvet 29 aug. 1749
som en slags ersättning, för att man då ålade professorerna att
begynna föreläsa den 1 sept. i stället för den 1 okt., hvadan när denna
höstterminens förlängning upphäfdes genom brefvet af 23 sept.
1756, äfven påsk- och pingstlofven bort samtidigt borttagas; han
visste således tydligen icke, att påsklofvet stod redan i 1655 års
konstitutioner. Man har ock svårt att dela hans tro, att ingen fara vore
för brist på åhörare, emedan i hans tanke de ej kunde vara många,
som hade så nära till sina hem att de kunde tänka på att resa, och
emedan dylika resor borde upphöra af sig själfva, när
föreläsningarna fortsattes.
Rörande åhörarantalet på föreläsningarna kunna inga
statistiska uppgifter af något egentligt värde lämnas, då endast spridda
och äfven dessa ofullständiga förteckningar finnas i behåll.2 Man
har tyvärr icke sådana för en följd af år, så att man kan följa väx-
1 Tryckt i Bih. 5, n. 33; obs. ss. 102 och 106 ff.
2 Förteckningarna finnas i R. Ark., Academica. Eget nog hafva
två (för II. T. 1782 och II. T. 1789) förirrat sig till K. Bibi., Strödda
handl. rör. Upsala Univ:t.
Ups. Univ. Hist. iii, 5. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
