- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
162

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

lingen af åhörare inom ett visst ämne, särskildt under olika lärare,
ej heller fullständiga för en viss termin, så att man kan göra sig en
säker föreställning om huru antalet fördelat sig mellan olika
ämnen. Trots detta erbjuda dock dessa förteckningar ett och annat
af intresse. Säkerligen hafva teologien och latinet långt in i
tidehvarfvet kunnat räkna på flera åhörare än andra ämnen, ty länge
var kyrkan målet för de flesta studenters sträfvanden, och
studierna buro länge i allmänhet den gamla, halft teologiska halft klassiska
prägeln. Detta visar tydligen en förteckning från V. T. 1746 öfver
Östgöta nations fördelning på olika föreläsningar.1 Enligt denna
hade professorn i latin Ekerman 33 östgötar till åhörare,
teologerna Halenius och Asp respektive 34 och 19, skytteanus Ihre 13,
Ullén i logik 6, Boberg i orientaliska språk och Mathesius i grekiska
2,2 juristerna Solander och Berch 1 och 3, Linnæus 1 etc.
Enligt förteckningen i riksarkivet för V. T. 1748 hade Ekerman i
latin 146 åhörare, Linnæus 143,3 de fyra teologerna från 53 till 105,
Wallerius i teoretisk filosofi 86, astronomen Strömer 43, däremot
juristen A. Berch blott 31 etc.; historikern O. Celsius d. y. synes
icke här, men för nästa termin har han 137. De som alltid hafva
låga siffror äro helt naturligt matematici, hvilket är mindre
underligt längre fram, då ämnet representeras af en Meldercreutz i
matematik och en Duræus i fysik; Meldercreutz hade 1753 blott 5
åhörare, och 1754, då han hade 6, antecknade han för tvenne dagar:
»nulli adfuere auditores». Äfven ett sådant snille som
Klingenstjerna fick läsa för ett litet auditorium. Hans lärjunge D.
Melanderhjelm säger ju om honom: »med all sin stora savoir i
mathemati-ken hade han i sina föreläsningar vanligen 10 à 12 auditores, och
i det som var svårare och högre i dessa vetenskaperna, voro
professor Mallet och jag den tiden nästan hans enda disciplar».4 I
början af 1760-talet har Ekerman som professor i latin fortfarande
högsta antalet, så V. T. 1762, då han har 80; närmast kommer nu A.
Berch med 76 och juristen Solander med 50, under det själfva
Linné blott har 49. Vårtermin 1764 hade den unge och lärde Johan
Floderus i grekiska tagit försteget med 94 åhörare, närmast kom

1 Förteckningen af 21 april 1746 i Ups. Bibi., U. 45.

’ De låga siffrorna för dessa två herrar tyckas bekräfta, hvad J.
O. Hagström, som lämnade Upsala 1749, skref trettiotvå år senare,
att i hans tid »linguæ sanctæ professores höllo sina föreläsningar för
nästan tomma väggarne» (Hagström till Gjörwell 26 nov. 1781, orig.
i K. Bibi.).

3 Linnæus tillägger »dubbelt flere auditores har jag haft publice,
än jag anteckna låtit». Siffran å Roséns åhörare saknas tyvärr.

4 Se Bih. 5, s. 138.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free