Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
samt sålunda gifva författaren tillfälle att utveckla grundliga
insikter. Ett praktexemplar af en godtköpsafhandling har man i
S. M. Sundelii gradualafliandling under Lostbom 1782 »De
oecono-mia civium per curam principis florescente»; livad författaren där,
utan att citera några källor och som det tyckes utan någon
egentlig kännedom om ämnet, nedskrifver på 10 sidor, kunde hvilken
begåfvad yngling som helst skaka ur armen på en förmiddag. Å
andra sidan finnas afhandlingar, som vi längre fram få se, hvilka
öfverraska både genom sitt ovanliga omfång och arbetets grundlighet.
Klart är, att ibland en sådan massa af afhandlingar skall man
understundom anträffa åtskilliga som behandla högst besynnerliga
ämnen. Enhvar som läst Thore Fries’ intressanta uppsats om
Naturalhistorien i Upsala etc.,1 har genom honom gjort bekantskap med
Thomas Jerlini gradualafliandling 1731 »De ingrato cuculo»
under professorn i praktisk filosofi A. Grönvall, i hvilken
författaren dels gifver läsaren en hop mestadels oriktiga zoologiska
små-notiser, dels utvecklar huru otacksamheten skall bedömas ur
moralisk synpunkt, hvilket ger honom anledning att utbreda sig
öfver de otacksamma gökar, som förekomma äfven inom det
mänskliga- släktet. Det märkligaste med denna disputation är, att den
unge Linnæus här uppträdde för första gången på den akademiska
vädj obanan som opponent och lät den olycklige författaren veta
livad hans frid tillhörde. Under samme Grönvall förekommer år
1737, att A. Gagner disputerar »De sternutatione ominosa» ett,
som det vill synas, föga akademiskt ämne. Men äfven under en
sådan naturforskare som J. G. Wallerius disputerar en G. M.
Gerdvall 1763 om »Probabilis longævitatis causa antediluvianorum»;
detta kunde visserligen vara något bättre än att, som i förra seklet,
resonera om teologien före syndafloden, men stort bättre var det
icke. Ganska eget är, att år 1779 en Erik Leufvenius ventilerar
pro gradu under G. A. Boudrie en afhandling »De moralitate
poly-gamiæ», i hvilken han försvarar månggiftet i gamla testamentets
tid såsom naturligt och nödvändigt i det då genom krig förödda
judalandet, där disproportion rådde mellan den manliga och
kvinnliga befolkningen; ban häfdar dock, att sedan Kristus förbjudit
oseden, är den att betrakta som en synd. Kvinnosaken hade ock
sina målsmän. Vi minnas, huru i förra seklet Johan Esberg
presiderade för en disputation af P. Hedengrahn »Midieres
philosophan-tes», med hvilken studenterna drefvo gyckel, ehuru, som jag
påpekat, uppsatsen innehöll tänkvärda saker.2 I vårt sekel disputerar
1 Th. M. Fries’ uppsats är tryckt i Nordisk Tidskrift 1912.
2 Se Del. 2: afd. 2, s. 408.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
