- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
189

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

han skrifver,1 att »de theologiska dissertationerna, som kommo ut
under respondentium namn, uphörde, så snart philosophiska
fa-culteten beslöt, att sådana intet skola räknas såsom ett exercitium
academicum för dem (som) sökia gradum in philosophia».
Härmed borde väl saken varit alldeles bragt ur världen, dock upptages
den förunderligt nog åtta år senare af själfve kanslern Gyllenborg
vid hans besök i Upsala i januari 1744, utan att man kan se, hvad
som gifvit anledning härtill. An förunderbgare är dock, att
filosofiska fakulteten nu icke gör den ringaste invändning, kanske
kanslerns initiativ och personliga närvaro förstummat oppositionen.
Konsistoriet antog förslaget, blott a-tt det för likställighetens skull
utvidgade bestämmelsen så, att exercitiedisputation inom hvilken
som helst af de fyra fakulteterna skulle räknas till godo, i hvilken
fakultet man än sedan graduerades.3 Ehuru dåvarande rektor
Ullen gaf ungdomen del häraf genom ett d. 1 april 1744 utfärdadt
program, är det min tro, att hela saken stannat vid detta promulgerande,
ty intet talar för att nyheten sedan blifvit vid något tillfälle
praktiserad.

öfver hvarje afhandling sväfvade hotet af teologisk censur,
därest den på något sätt förbröt sig mot teologernas uppfattning
af den rena lärans kraf. Hvad detta haft att betyda i det
föregående för sin stränga ortodoxi utmärkta århundradet, därom vittna
talrika förut anförda exempel; de skulle ej sakna efterföljd i början
af det föreliggande, skildringen häraf spar jag dock till längre fram,
då jag tecknar censuren i dess helhet. Endast två något mildare
slag af censur, som ock kunde förekomma, vill jag här omnämna.
Å ena sidan kunde en afhandling inom en fakultet synas en annan
beröra ett ämne, som hörde till hennes område och därför borde
vara henne förbehållet att behandla, å den andra kunde inom
samma fakultet förekomma, att den ene professorn svartsjukt
bevakade sitt läroområde gent emot intrång från någon af hans
kolleger, det sista inträffade uteslutande inom den filosofiska fakulteten.

Konflikter i förra afseendet de tre världsliga fakulteterna
emellan hafva ej saknats äfven i detta tidehvarf. Juristen Reftelius
anmärkte tvenne gånger, att filosofiska fakidteten tagit sig för
juridiska ämnen. Ena gången var 1722, då F. Törner, professor i latin,
skulle presidera för en disputation »De judiciis romanorum»;
konsistoriet gaf dock Törner rätt i hans anmärkning, att ämnet var
liis-toriskt behandladt, men biföll tilbka Reftelii begäran, att dylika
materier skulle för framtiden kommuniceras med juridiska fakul-

1 A. Winbom till E. Benzelius 5 juli 1737 (Linköp. Bibi.).

2 Se Bill. 3, s. 301—302.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free