Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
för denna att skyndsamt meddela utslag i saken. Detta fattade
fakulteten uppenbarligen som att bon fått fria bänder, hvarpå bon
gaf Afzelius rätt att ventilera afhandlingen, hvilket ock skedde d.
2 mars 1785 »cum consensu facultatis philosophicæ».1
Bruket inom filosofiska fakulteten, att en professor ogeneradt
presiderade för en disputation som föll inom en kollegas
ämnesområde, var gammal och hade sin naturliga förklaring däri, att
vetenskaperna ännu icke voro så starkt afgränsade i 17:de seklet.
Särskildt kunde ju professorerna i latin draga under sig hvad som helst,
efter allting skrefs på latin, och professor skytteanus var ju
professor både i latin, politik och vältalighet. Också när vid
tidehvarfvets början konstitutionerna skulle revideras 1726, uttalade
filosofiska fakulteten sig mot »det som står om argumentis
disputatio-num, att ingen skall præsidera utom den till hvilkens profession
materien hörer», såsom dels impraktikabelt, dels ogörligt. I
öfverensstämmelse härmed ser man också under första decenniet denna
fakultets professorer presidera för de mest skiftande ämnen.
Under professorn i historia L. Arrhenius disputerades ej blott i
kyrkohistoria, hvilket man ju godt kan förstå, ehuru ämnet var
teologernas, men därjämte ock i filosofi och juridik (såsom Tiburtius
1729 »Fata juris canonici in Svecia»), ja i ekonomi och kemi,2 hvilka
ämnen ju ännu saknade representanter. Under M. Asp,
professor först i poesis så i eloquentia, behandlas utom latinet alla
möjliga ämnen, såsom filosofi, svensk historia, geografi, orientaliska
språk och kyrkohistoria. Under Hermansson som skytteanus
förekomma likaså ämnen i den mest brokiga växling. Matematikern
Klingenstjerna presiderade i början gärna för afhandlingar i
filosofi, hans egna studier hade fört honom nära filosofiens dåvarande
största ljus Kr. Wolff, lika ryktbar som filosof och
matematiker. Å andra sidan kimde naturvetenskapliga ämnen
förekomma under humanisterna, såsom när professorn i logik E. Alstrin
1731 presiderade för en »Dissertatio physica causam et effectus
fulminis adumbrans» eller skytteanus Hermansson 1727 för en
disputation »De gravitate corporum naturalium descendentium»,
således i modern fysik, eller Johan Steuchius professor i logik 1719
»De generatione insectorum».
Man fann dock slutligen, att somliga härutinnan gingo väl långt,
1 För ofvanstående se filos. fak. prot. 4 dec. 1784, med. fak. prot.
22 dec. 1784, kanslerns odaterade remiss och filos, fakultetens beslut
26 jan. 1785.
2 1725 M. Stridzberg: Nova agriculturam emendandi ratio; 1726 D.
Jerling: De pulvere nitrato.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
