Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
—21 med juris adjunkten e. o. professorn Castovii ansökan att få
presidera visar, att man dä var på det klara med, att ograduerad
adjunkt ägde presidera för egen afhandling, och det bekräftas af
konsistoriets uttalande vid konstitutionsrevisionen 1726.1
Dispens har dock stundom beviljats äfven andra personer vid vissa
tillfällen, särskildt då de ville speciminera för professur; så
presiderade både D. Solander 1739 och en häradshöfding H. Schiös 1740,
ehuru ograduerade, för sina disputationer, då de skulle styrka sin
kompetens till den lediga professuren i svensk rätt.2 Ännu var det
dock konsistorium som tog sig makten att dispensera, men 10 år
senare är det kanslern som ger dispensen, så när år 1750 C. F. Georgii
och M. G. Schidtz, som promoverats utrikes, ville presidera i
Upsala, bägge tydligen för att vinna docentur. Året därpå gaf
Ehren-preuss en ny dispens och denna tämligen underlig. Han gjorde
nämligen den ograduerade och fattige L. W. Ro t hoff till docent, för att
denne så skulle åtkomma jus superioris cathedræ och därigenom
kunna lägga kostnaden för sin disputation på sina respondenter.3
Någon sådan presidierätt ägde väl ej egentligen docenterna som
sådana, men de voro ju i nio fall af tio graduerade, så att kanslern
väl fått den föreställningen, att till docenturen hörde en dylik
rättighet; Rothoff kom emellertid aldrig att disputera. Det var väl
ock denna uppfattning, som förmådde Ehrenpreuss 1752 att
medgifva en annan ograduerad docent rätt att presidera, det gällde Klas
Blechert Trozelius, filosofie magister i Lund och sedan 1750
docent i Upsala i ekonomi i juridiska fakulteten. Denne önskade
presidera inom sin fakultet för en afhandling på svenska »Om svears
och göters forna hushållsart». Juridiska fakulteten hade intet att
invända hvad språket angick, ty disputationen kunde likställas
med dem som utgåfvos af professorn i oeconomia publica, hvilka
enligt kungliga brefvet af 16 sept. 1741 skulle skrifvas på svenska,
och hvad presidierätten angick, så ansåg den, att ehuru Trozelius
visserligen icke var promoverad i juridiska fakulteten, borde
presidierätten därstädes ej förvägras, då det ämne hvari han blifvit
docent, oeconomia privata, vore nära sammanbundet med
oeconomia publica. Äfven konsistoriet tillstyrkte och kanslern biföll
1 Uppfostr. kommission gick så långt, att den ville bevilja adjunkterna
rätt att presidera äfven för andras disputationer, i den händelse att de
förestodo en professur (se dess prot. 26 nov. 1748).
2 Schiös fick dispens af konsistoriet (se dess prot. 22 mars 1740),
och Solander har väl ock fått sådan, efter å disputationen står: »jussu
senatus acad. Upsal.»
3 Kanslersbref 22 mars 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
