- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
196

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

som möjligt i ett afseende. Det tillerkänner ju graduerade
adjunkter presidierätt, men därmed borde ju förstås adjunkter graduerade
i hvilken fakidtet som helst, ty voro de graduerade i den fakultet
där professuren söktes, voro de enligt konstitutionerna berättigade
att utan vidare presidera irom denna fakidtet. Vidare säges ej
ett ord om ograduerade professorers rätt att presidera, och denna
borde väl ej vara sämre än graduerade adjunkters. Teologiska
fakulteten har dock tydligen fattat 1753 års bref, såsom i vidaste
mening uteslutande orgaduerad professor från presidierätt i
annan fakultet, ty när den några månader senare afstyrkte teologie
baccalaurei Olof öhrlins begäran att få presidera för teologisk
afhandling, åberopade den ej blott brefvet af 12 augusti 1752 utan
ock det af 10 juli 1753, som det tolkade så, att professorer i
allmänhet, som sökte professur i annan fakultet än den i hvilken de
graduerats, skulle disputera ex inferiori cathedra.1 Emellertid måste
det slå i ögonen särskildt på ungdomen, om en gammal filosofie
professor, som tjogtals gånger stått i öfre katedern, skulle tvingas att
intaga plats i den nedre, då han sökte en teologie professur; därför
anhöll konsistoriet äfven, när Clewberg och Amnell 1759 anmälde
sig till en teologie professur, att dessa bägge skulle få intaga den
öfre katedern,2 hvilket K. Maj:t ock beviljade. I det följande har
K. Maj:t reguliert beviljat professorer jus superioris cathedræ, då
de speciminerat för teologisk professur eller för att få ett pastorat,
ehuru teologiska fakulteten opponerade sig vid de bägge tillfällena,
då professor borgströmianus Johan Lostbom sökte rättigheten,
första gången 1763 för att genom teologisk disputation utverka sig
rätt till prästvigning, andra gången 1771 då han sökte teologisk
professur.

Mera ojämt har nådebeviset med dispens fallit, då det varit
fråga om adjunkter och deras vederlikar. Den gamla åsikten, att
adjunkt ägde presidera i sin fakultet äfven om ej graduerad inom
densamma, fortlefde ännu i Ehrenpreuss’ tid, som vi hafva sett
däraf att han 1758 väl vägrade Christiernin såsom sökande till juris
adjunkturen i ekonomi att inom denna fakultet presidera för sitt
specimen, men icke dess mindre nämde honom och därpå ej gjorde
någon invändning, när Christiernin strax därefter presiderade som
juris adjunkt för samma afhandling.3 Men några år senare hade
vinden vändt sig. Ty när samme Christiernin 1762 anmälde, att
han ämnade presidera för en afhandling om Bergsförlager, vägrade

1 Teolog, fakulteten till kanslern 13 dec. 1753.

2 Kons. till K. Ma.j:t 13 okt. 1759 och K. Maj:ts svar 6 nov. s. å.

’ Se Afd. 1, s. 310—311.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free