Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
höjdes sju år senare till 50.1 Men dessutom skulle naturligen
akademistaten och en kel hop andra, särskildt den studerande
noblessen,3 hafva sina exemplar, och dessas antal har ej varit litet. 1776
beslöt konsistoriet att deras antal skulle bestämmas till 140 stycken.3
Det är icke lätt att gifva en klar bild af tidens examensväsen.
Det var utsatt för en mängd mer eller mindre misslyckade
reform-ansatser och undergick en icke obetydlig utveckling dels genom
införandet af nya examina, dels genom skärpning i och bättre
utformning af de äldre. Det torde vara nödvändigt, innan jag öfvergår
till en redogörelse för de särskilda examina, att här först gifva en
sammanträngd framställning af tidens reformlystnad på detta
område med ledning af den teckning, som jag i föregående afdelning
på olika ställen gifvit af de förnämsta momenten i denna rörelse.
Det är med Hattpartiets framträdande, som ropet på
reformer på alla områden når den kögre undervisningen och utser
äfven universitetet till föremål för sitt nyskapningsnit.
Examensväsendet erfor första trycket häraf, då i samband med instiftandet
af den nya juridiska professuren i oeconomia publica K. Maj:t d.
8 mars 1740 föreskref, att den nye professorn skulle i examina
rigorosa förhöra filosofie kandidaterna i deras insikter i det nya
ämnet.4 Nästa uppslag i saken kom från de tre
universitetskanslererna, som d. 4 april 1744, under uttalande af tydlig misstro mot
universitetens sätt att sköta sina gradualexamina,5 hemställde hos
K. Maj:t, om ej de examina, som i de olika fakulteterna aflades
för graden, borde vara offentliga, räcka i 6 timmar och tagas till
protokoll. Reformen, i sig själf både onödig och delvis knappast
utförbar, blef föremål för en skarp och ogillande kritik af de fyra
fakulteterna.0 Lika bestämdt motsatte sig universitetet det af jus-
1 Kons. prot. 24 mars 1753.
2 När konsistorium 20 juni 1751 fastslår fördelningen på nationerna
af deras 394 exemplar, besluter det äfven, att kursorerna skola inlämna
förteckning å dem, som böra njuta disputationer på stat äfvensom
huru många af noblessen njuta beneficiet, ty därmed skall kontinueras.
3 Kons. prot. 19 april 1776.
’ K. Maj:ts bref är tryckt i Bih. 3, n. 117. Med examina rigorosa
förstods gradualexamina i de fyra fakulteterna. Det bör kanske redan
nu nämnas, att dessa förhör i ekonomi icke skedde i själfva
kandidatexamen (i hvilken fakultetens professorer helt naturligt ej ville tillåta
medbedömande af annan fakultets professor), utan gingo före densamma.
e Som ännu inga gradualexamina aflagts i teologiska och juridiska
fakulteterna samt nyss (1738) begynt i den medicinska, måste
misstankarna hafva afsett filosofiska fakultetens sätt att anställa
kandidatexamen.
• För tilldragelsen 1744 se Afd. 1, s. 179 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
