Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
titiekanslern C. G. Löwenhjelm 1746 väckta och af
universitetskanslern 1747 förordade, för att ej säga anbefallda förslaget, att
examen i naturhistoria skulle införas såsom ett naturligt
komplement till examen i ekonomi. Trots all Linnés ifver för saken hade
dock konsistoriets passiva envisa motstånd till följd, att förslaget
stannade på papperet.1 Mera framgång hade
uppfostringskom-missionen, när den 1748 kom upp med den idén, att rikets
blifvande ämbetsmän borde undergå en särskild examen. Frukten
häraf blef, att K. Maj:t d. 10 mars 1749 inrättade en examen för dem,
som ville ingå i rättegångsverken, och d. 9 mars följande år en
dylik för dem som sökte inträde i rikets öfriga ämbetsverk.2 I
samma vefva som kommissionen sysslade med ämbetsexamina (i nov.
1748), hade den ock tagit frågan om gradualexamina före med
anledning af de uttalanden, som de olika fakulteterna gjort 1744
öfver kanslerernas förslag, och dekreterade då utan vidare, att
kanslerernas hemställan om offenthghet vid examina rigorosa skulle
sättas i verket, universitetet skulle endast äga att yttra sig öfver
lämpligaste sättet för reformens genomförande. Detta förde åter
till konsistoriets vidlyftiga öfverläggning i maj 1749, i hvilken
oviljan mot nyheten fick ett tydligt uttryck, ehuru man
underkastade sig det oundvikliga och sökte genom åtskilliga anordningar
förmildra det obehag man ansåg sig hafva att vänta af reformen.3
Nästa nyhet var, att K. Maj:t, efter att kanslikollegiet redan 1755
erinrat om vikten af, att undervisning meddelades i Sveriges
statsskick och att detta studium intoges bland examensämnena, den
9 januari 1759 föreskref, att professorn i svensk rätt skulle
verkställa denna examen; uppdraget öfvergick sedan på den nye
professorn i statsrätt, som tillskapades 1761, och försvann med denna
professurs indragning 1772. Vid universitetet kände man sig allt
obehagligare berörd af denna ständiga inblandning i
examensväsendet och af de presenter man fick i form af nya examensämnen.
Men hos allmänheten var den uppfattningen fast rotad, att det i
detta afseende icke stod rätt till vid universiteten; man tillskref
examensorganisationen skulden till omogenheten hos den ungdom
som utgick från universitetet, ehuru i själfva verket tidsandan,
särskildt det olyckliga befordringsväsendet, var den egenthga
orsaken därtill; och allmänna opinionen fick vatten på sin kvarn,
när Lunds universitets kansler riksrådet grefve Löwenhjelm 1767
höll sitt ryktbara tal, som i mycket utgjorde en anklagelseskrift
1 Om den tillärnade examen i naturhistoria se Afd. 1, s. 216.
3 Se Afd. 1, s. 248 ff.
3 För denna sak se Afd. 1, s. 251 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
