- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
206

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

ingenting. I teologiska fakultetens protokoll heter clet vanligen, att
blifvande magistrar examinerades in præeipuis fidei articulis och
historia sacra, vid ett tillfälle omtalas äfven lingua hebraica et græca,
vid ett annat linguæ sacræ.1 Man får just icke högt begrepp
om dess beskaffenhet, då man hör Rudenschöld meddela i
konsistoriet den 11 juni 1774,2 att ban dagen förut öfvervarit denna
examen i teologiska fakulteten och funnit sig mycket nöjd »så i
anseende till de studerandes därvid ådagalagde framsteg i
salighetsläran, som den methode professores vid examen nyttja, i det att
den framstältc frågan lemnas en viss person och icke alla
gemensamt till besvarande». Att blifvande jurister och läkare icke fått
aflägga examina i sina fakulteter, innan de uppvisat betyg om
aflagd teologisk preliminärexamen, torde vara alldeles säkert.
Visserligen lämna teologiska fakultetens protokoll icke många bevis
i detta afseende för juristerna,3 men det finns säkra intyg från
annat håll; Karl Krook, som i dec. 1746 aflade teoretisk examen in
jure, företedde då bevis på aflagd examen theologicum et
philoso-phicum,4 och när Olof Rabenius d. 10 dec. 1751 begär examina in
jure, bifogar han intyg att han aflagt denna förberedande examen.5
Om läkarnes olika uppfattning af denna examens betydelse skall
jag nämna några ord nedan på medicinska examina.

Den teologie kandidatexamen, som vid utarbetandet af 1655
års konstitutioner teologerna lyckades få införd i dessa, förblef
hela förra seklet igenom en död bokstaf, och det gick långt in i det
nya, innan någon anmälde sig för att aflägga densamma. Orsaken
var nog den, att blifvande präster mycket ofta aflade filosofiska
graden, men hade ingen lust att försöka sig på den något formlösa
teologie kandidatexamen, om hvilken man ej visste, hvilka
fördelar den kunde föra med sig, och fakulteten själf har icke visat
ringaste intresse för att blåsa hf i inrättningen. I fakultetens
handlingar beröres den först d. 14 juni 1729, då fakulteten, som önskade
se teologiska disputationer komma mer i bruk, men hade svårt

i examen dem, som kunde uppvisa intyg från sina blifvande præsides,
att de hade en materia under händer och att denna anmälts i konsistoriet.

1 Teol. fak. prot. 9 dec. 1727 och 26 maj 1731.

2 Se Bih. 4, s. 339.

3 I teol. fak-.s protokoll omtalas den för jurister ej förr än 28 april

1785, men af fak:s räkenskapsbok 1737—53 synes, att två jurister
examinerats gratis 1745. Läkare omtalas i teol. fak. protokoll redan 3
juli 1725 och nämnas ofta i fak:s räkenskapsbok från och med 1739.

* Jurid. fak. prot. 27 maj 1751.

6 De finnas bland jurid. fak:s acta, dylika finnas där äfven 1754 för
J. A. Brandt och 1757 för A. Pettersson Berg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free