Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
ansågs väl för ung och fick därför vänta till 1809, ehuru han tilhka
disputerade 1795 pro gradu theologico. Om fordringarna i
licentiaten är ingenting bekant. Konstitutionerna yttrade sig ej
därom, men väl hade fakulteten så tidigt som 1697 uppställt ett slags
studieprogram för denna examen.1
Prästexamen var den examen, som oftast aflades inom
teologiska fakulteten. Äfven denna hade tidens reformnit sökt
modernisera. K. Maj:t hade d. 10 april 1750 resolverat, att ingen
ograduerad finge släppas fram till denna examen, som icke från
filosofiska fakultetens professorer i teoretisk och praktisk filosofi
samt i de lärda språken uppvisat ett vittnesbörd om mogna
insikter, och likaså intyg af professorerna i fysik, kemi och ekonomi,
åtminstone från endera af dem. Men denna nyhet var icke i
prästeståndets smak, och sedan på dess klagomål 1752 års riksdag gjort
anmärkning vid förordningen, upphäfdes den genom ett nytt
kungligt bref af 12 aug. 1752.2 Professorer i de tre lägre fakulteterna,
som sökte teologisk professur, befriades 1750 från afläggande af
prästexamen, mot att de styrkte sin kompetens genom en
disputation sine præside; sökte de pastorat, voro de befriade från
pastoralexamen, den senare rättigheten utsträcktes följande år äfven
till teologie adjunkterna.3
Inom juridiska fakulteten funnos inga andra examina än de,
som voro nödiga för erhållande af juris doktorsvärdigheten,
således juris kandidat- och licentiatexamina. Några närmare
bestämmelser för desamma funnos icke i konstitutionerna mer än, att
särskild gradualdisputation var föreskrifven för denna såsom för alla
grader. Först vid det tillfället att konstitutionerna underkastades
revision 1726 gjordes ett uttalande om hvad som borde fordras för
juris kandidatexamen.4 Här detaljerades någorlunda hvad
examinanden borde svara för i svensk och romersk rätt; det nästan
intressantaste är att se, att man lade särskild vikt på kännedomen
i den juridiska vetenskapens lärdomshistoria. När dylika examina,
som ju redan i förra seklet förekommit några gånger,5 börjat
återupptagas i vårt tidehvarf, är omöjligt att afgöra, då
fakultetens handlingar äro så spolierade.0 Många kunna de icke hafva
1 Tryckt lios H. Tottie: Jesper Svedberg, 1, s. 195.
’ Se Bih. 4, n. 16.
’ Kungliga brefven 24 jan. 1750 och 13 aug. 1751.
4 Se i U. 53 i Ups. Bibi., Anmärkningar 1726 vid revisionen af 1696
års konstitutionsprojekt.
5 Se Del. 2: afd. 2, s. 133.
» Jurid. fak:s acta begynna först 1747, dess protokoll 1749; de
senare förete dock åtskilliga luckor, såsom 1752—55, 1759—66, 1788—91 etc.
Ups. Univ. Sist. in, 2. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
