Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
betalning för dessa, fingo nu dylik igen pålagd år 1751.1 Nils
Rosén, som hade för sig att hans fakultets studiosi voro genom
lcans-lersbref af Cronhjelm eller Gyllenborg befriade från afgifter för
deras preliminära examina, fattade eld och skref om saken till
kanslerssekreteraren,2 men som något sådant kanslersbref ej stod att
uppleta, fick han nöja sig med, att teologiska fakulteten välvilligt
beslöt, att ingen afgift skulle tagas af de fattiga och att öfriga
exa-minandi endast skulle betala till de professorer som examinerade.3
Dessa förhör voro dock icke de enda, som medicine studiosi
hade att underkasta sig före sin egentliga medicinska kurs. Ett
förhör i kemi kade införts för deras räkning genom K. Maj:ts bref
d. 13 febr. 1751, och kemieprofessorn hade fått sig ålagdt att
förhöra dem nogare än öfriga studenter; åtgärden var en slags tröst
åt Wallerius, för att K. Maj:t på samma gång afslagit hans
begäran om säte och stämma i medicinska fakulteten. De unga läkarne
hafva kanske varit benägna att för godt pris komma ifrån detta
förkor, åtminstone skrifver Wallerius en gång om dem: »De äro
besynnerligen vårdslösa våra medicinae studiosi, och tro mig, om
så får fortfara som nu börjad är, så komma våra medici
hädanefter at intet ligga djupare än at de alltid kiänna båtten».’1 Hade
1 Rosén uppger så i bref 9 juni 1752 t. kauslorssekret. (R. Ark.).
Det bekräftas af att filos, fakulteten d. 3 okt. 1751 beslöt, att
medi-cinæ och juris studiosi, som examinerades af henne, skulle betala
den vanliga afgiften, emedan fakulteten icke såg något skäl, hvarför
desso skulle examineras gratis, då detta ej skedde med dom, som fore
sin filosofiska grad examinerades af teologiska och juridiska
fakulteterna. De unga läkarne hafva dock tydligen dittills varit fria från
afgift för sin preliminära teologiska examen, ty i teol. fak:s
räkenskapsbok 1737—53 (fak. arkiv) omtalas 32 medici såsom befriade från
cxa-mensafgifter, ett antal, som nästan alldeles svarar mot medio,
doktorernas siffra för denna tid.
3 Rosén säger i sitt i föregående not citerade bref, att det borde
finnas en frikallelseresolution af Cronhjelm eller Gyllenborg, ehuru ban
ej kunnat finna rätt på den i Upsalaarkivot. Han mindes nämligen,
att då ban förestod Rudbecks plats, men ännu ej var consistorialis
(således före 1740), hade han inkallats i konsistoriet och hört kanslerns
i’ri-kallelsebref föreläsas, ehuru ban nu glömt dato och kanslerns namn;
han ber därför kanslerssekreteraren efterse, om en kopia däraf funnes
i hans arkiv. — Rosén känner till kons:s bref till kanslern 13 april 1736
(Bih. 3, n. 95), där detta säger, att filos, fakulteten är villig att gratis
examinera medellösa läkare.
3 Teol. fak. prot. 14 dec. 1752 och 28 maj 1753. Som teolog,
fakultetens räkenskapsbok vipphör med 1753, kan man ej so, huru
beslutet genomfördes.
4 J. G. Wallerius till P. J. Bergius 25 nov. 1766 (Berg. saml. T. 11).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
