Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
Den korta tid af fyra timmar som examen pågick med två
exa-minandi1 skulle naturligen icke satt de tretton examinatorerna i
stånd att samvetsgrant bedöma lärjungarnes kunskaper, om de icke
förut på ett eller annat sätt varit i tillfälle att försäkra sig om
dessas beskaffenhet. För detta ändamål hade. man uppfunnit
förberedande tentamina. Dylika tyckas hafva blifvit införda något
efter midten af 1700-talet; Georgii säger nämligen 17783 att
fakulteten »för några och tjugo år tillbaka» sökt afhjälpa svårigheten
af, att hvarje professor blott hade föga öfver en kvarts timma på
sig till examen, genom att införa s. lc. tentamina, hvarigenom det
blifvit möjligt för professorn att med ledighet och lugn utforska
studenternas framsteg och att där så varit nödigt afråda examen.
Äfven teologiska fakulteten beslöt d. 18 nov. 1761 att införa privata
tentamina för teologie kandidatexamen »på samma sätt som vid
examen pro candidatura pkilosophica är värdigt».
Huruvida examensfordringarna sänkts under tidehvarfvet och
i sammanhang därmed själfva examens egenskap af värdemätare
på studenternas insikter försvagats, tilltror jag mig icke att afgöra.
Skulle man sätta tro till den opinion, som utbildat sig ute i
landet och om hvilken man icke var okunnig vid universitetet, borde
detta varit fallet. Men när man hör professorernas energiska
protester och när man känner, hvilka utmärkta ock samvetsgranna
lärare många af dem voro, samt af kandlingarna ser, kuru de
snarare voro benägna att försvåra examen än tvärtom, förefaller det
troligare, att allmänheten varit missledd. Den brådska, som under
seklets fortgång gjorde sig gällande bland studenterna med
anledning af det olyckliga befordringsväsendet, i det att det ju gällde
att fortast möjligt komma ut i lifvet och få räkna tjänsteår, en
brådska som väl mest framträdde hos dem som sökte sig in på
ämbetsmannabanan, har nog kunnat sänka kunskapsnivån i allmänhet
hos studenterna och något inverkat äfven på gradualisterna, men för
de senare har väl icke brådskan haft samma betydelse som för
tjänstejägare i allmänhet. Och orättvist skulle det väl alltid vara att
lägga på universitetet skulden för hvad föräldrars kortsynta oro,
ungdomens eget lättsinne ock tidens hela art samverkade att
åstadkomma. De indignerade protester, i hvilka sådana män som
1 Konstitutionerna bestämde en dylik tid, ocli bestämmelsen bar
tillämpats (Bih. 4, s. 376). Hur Melanderhjelm kan säga tre timmar
(Bih. 5, 8. 119), är mig obegripligt, det är kanske skriffel.
2 Bih. 4, s. 376. Sannolikt är det tentamina, som Ebrenpreuss åsyf-
tar i bref till K. Maj:t 3 dec. 1754 (Bih. 4, s. 92), då han talarom »den
noga granskning, som med dem wid Upsala anställes medelst enskilda
försök». Linné ogillar dem (Linnés Bref 1, 8. 226).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
