Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
och bergskollegier disputationer befriade från examen endast
inför den professor, under hvilken man disputerat.1
Förordningen af 9 mars 1750 om kansliexamen stadgade, att
den skulle afläggas i konsistoriet för öppna dörrar och under
protokolls förande, men om ämnena hette det endast, att de skulle
vara sådana som lade grunden till examinandens tillärnade
göromål och som med dem ägde närmaste gemenskap, »hvilka
konsistoriet äger att behörigen urskilja». Man hade väl svårt å högre ort
att i hastigheten reglera ämnena med hänsyn till rikets så vidt
förgrenade styrelseverk och faim bekvämare att lägga ansvaret på
konsistoriet. Detta gjorde ock ett försök att d. 2 juni 1750 reglera
examen åtminstone till kansliets olika afdelningar. De något
vidlyftiga och för hvarje kansliexpedition icke obetydhgt varierande
ämnesfordringar, som i detta konsistoriets förslag framställdes,2
tyckas sedan hafva reducerats till en ungefär likartad examen för
kansliet i dess helhet, så att ämnena blifvit latin, historia, praktisk
filosofi och politik. Rörande examina till öfriga kollegier vidtog
konsistoriet i sin förlägenhet först den bekväma utvägen att d. 9
juni 1750 stadga, det examinandi, för att de icke sladle onödigt
uppehållas, finge själfva bestämma de ämnen, i hvilka de ville
examineras. Naturligen kunde det icke få förblifva vid en dylik
obestämdhet, och konsistoriet utarbetade därför och insände d. 16 mars
1751 till kanslern ett detaljeradt förslag till examina för de olika
kollegierna,3 med anhållan att förslaget måtte underställas
kollegiernas utlåtande. Enligt dettas ganska stränga fordringar skulle
professorn i praktisk filosofi och skytteanus examinera i politik
och svensk statsrätt till alla verken, professorn i oeconomia publica
till de flesta och professorn i astronomi i geometri,
professorerna i fysik och kemi till åtskilliga. Vid tillämpningen torde
dock det icke varit så noga med att examen försiggick i alla
de ämnen, som förslaget uppställt. Den examen i statsrätt, som
enligt förslaget skulle förrättas af skytteanus, öfverflyttades 1755
på professorn i svensk rätt, och sedan 1761 en särskild professor
i statsrätt tillskapats, öfvertog denne examinationen häri, hvilket
i sin ordning ledde till det besynnerliga resultatet, att mecl denna
professurs indragande 1772 försvann svenska statsrätten ur civila
examina, under det att tyska statsrätten, som 1757 inkommit i
examen och då uppdragits åt Ihre som skytteanus, kvarstod, ehuru
1 Brefvet är tryckt i Bih. 5, n. 54.
’ Förslaget af 2 juni återgifvet å s. 9 i det »Betänkande», som
om-Lalats å föregående sida not. I.
’ Kons. till kanslern 16 mars 1751 (Bih. 4, n. 10).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
