Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
å 350 behöll denne ensam, då blott en promoverades, voro
promo-vendi flera, delades beloppet lika mellan professorerna.1
Promo-tor har emellertid icke skördat någon vinst härpå, sedan det blef
bruk, att han skulle bekosta promotionsmiddagen, härom
upplyser ett yttrande af Acrel i fakultetens session d. 26 mars 1791. Han
erinrade där, att ehuru promotionerna varit afsedda att förskaffa
promotor en inkomst, hade det tvärt om åsamkat honom utgifter.
Linné och Rosén hade välvilligt nedsatt afgiften till 100 plåtar
eller 33 rdr. 16 sk.2 och sedan alla utgifter blifvit bestridda delat
öfverskottet, hvarvid äfven iakttagits, att convivium antingen
alldeles föll bort eller ock promotor om ban ville bjöd doktorerna på
middag. Vid denna praxis hade fakulteten fasthållit, dock med
den skillnad att — som hon icke gärna kunde se, att hennes
doktorer, hvilka i likhet med promoti i öfriga fakulteter gärna
åstundade en rekreation på sin hedersdag, försattes i kännbar kostnad
genom att själfva anställa ett convivium, — hade promotor alltid
åtagit sig att håhå middagen; och härpå hade han gjort förlust,
ty den tredjedel ban erhöll af öfverskottet (professorerna voro tre
sedan 1774) räckte icke till utgiften, i synnerhet som öfverskottet
blifvit så litet genom att alla kostnader för själfva promotionen
stigit. Acrel föreslog därför, att afgiften skulle höjas till 66: 32,
hvilket fakulteten biföll under framhållande af, att graden
ingenstädes var så billig som hos oss. Jag kan tillägga, att promovendi icke
voro belåtna härmed, och att de 1797 begärde få sitt diplom utan
alla högtidligheter, men att fakulteten vidhöll sitt beslut, som ock
sedan vann kanslerns bekräftelse.3
I det hela hafva Upsalaprofessorema gjort allt för att hålla
medicinska gradens anseende uppe, om ock Linné i faderlig godhet
stundom gått väl långt i ett mildt bedömande af kandidaternas
svagheter. Så mycket större förvåning väcker det då, när man ser,
huru han 1760 gör sådana svårigheter att, såsom hans kollega S.
Aurivillius och Collegium medicum i Stockholm önskade, göra den
43-årige professor Olof Acrel, öfverkirurg vid det 8 år förut
inrättade Serafimerlasarettet, till medicine hedersdoktor för hans
ojämförliga förtjänster om kirurgien. Linné fordrade ovillkorligen åt-
promotionsfirandet, men detta har inneburit äfven andra utgifter. Så
omtalar Linné i protokollet 27 april 1749 7 dlr. för diplomet (utom 18
i charta sigillata), vidare skulle klockringning och musik betalas,
hvilken senare Linné 13 okt. 176S betecknade som synnerligen’ dyr.
1 Medic. fak. prot, 10 okt. 1744.
2 Acrel räknar efter nya kursen från 1776 års realisation, således
1 rdr. = 6 dlr. smt. = 18 dlr. kpt.
3 Medic. fak. prot. 15 april 1797 och kanslersbref 10 sept. 1801.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
