- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
244

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

för universitetet.1 Sannolikt har man beredt dessa så stora lättnader
som möjligt i afseende på examina, särskildt de preliminära i
teologi och filosofi. Det sista exemplet härpå, då fakulteten 1792
begärde betydligt mildrade prof för engelsmannen N. B. Avent, är
särskildt intressant därför, att det gaf Thunberg anledning att
väcka sitt förslag att afskaffa alla preliminära examina för läkare,
hvarom man sedan kämpade så våldsamt under de följande åren.
Avent hade studerat helt kort tid i Upsala, men därpå med
heder gjort tjänst vid de finska fältlasaretten och efter krigets slut
begärt hos fakulteten att blifva doktor, dock med frikallande från
alla andra examina än de teoretiskt-praktiska i kemi och medicin
samt med villkor att han disputerade i medicin. Fakulteten, som
fann dispenser annars betänkliga, tillstyrkte i föreliggande fall,
efter som det var fråga om en utlänning, och billigheten fordrade
likställighet med livad som andra universitet fordrade af utländska
lärjungar; insikter i de filosofiska vetenskaperna hade Avent
visat sig äga under sin vistelse här, och på fältlasaretten hade han
gifvit vackra prof på praktiska insikter i medicin och kirurgi;
dis-putationen borde dock försiggå »inom fakulteten», emedan en
engelsmans sätt att tala latin vore för alla obegripligt och kunde
väcka åtlöje hos de oeftertänksamma samt således minska en heder,
som han för öfrigt till fullo förtjänte för sina insikter. K. Maj:t gaf
härtill sitt samtycke d. 29 dec. 1792;2 fakultetens på samma gång
uttalade önskan att alltid, utan inhämtande af kunglig dispens, få
på samma sätt göra utlänningar till medicine doktorer blef dock
af K. Maj :t afslagen.

Filosofie magisterpromotionerna voro nu som förr de
akademiska högtider, i hvilka allmänheten tog ett alldeles särskildt och
varmt intresse. Det stora antalet promovendi drog en mängd af
familjer i landsorten upp till dessa fester, och deras reguliera
återkomst hvart tredje år gjorde dem till en uppburen sedvana. De
afhöllos till en början, alldeles som i förra seklet, på Gustavianum,
men flyttades från och med 1731 till större karolinska auditoriet,
och sedan detta hus rifning blifvit besluten, firades de från och
med 1779 i domkyrkan. Dit hade prokanslern redan 1752 velat
flytta dem för det ringa utrymme som Karolina visat sig erbjuda
vid de promotioner som Ehrenpreuss nyss öfvervarit, konsistorium
var dock icke för saken. När så både kansler och prokansler
något före nästa promotion upptogo förslaget igen, funno de först

1 Se B. Ferner t. Linné 14 mars 1708 (orig. med. fak. arkiv).

2 Medic. fak. prot. 24 okt. och K. Maj:ts bref 29 dec. 1792 (Bih. 5,
n. 80).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free