Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
ett villigt öra i konsistoriet, men detta åtrade sig sedan vid tanken
på risken (domkyrkorådet hade lagt allt ansvar för följderna på
konsistoriet) och på kostnaden för parnassens uppförande ock den
korta tid som återstod till promotionen.1 Det program, som
promotor, vanligen dagen före promotionen, utfärdade, undergick en stor
förbättring från och med år 1743, då Anders Celsius införde det
nyttiga bruket att i programmet angifva alla promovendis namn
och titlarne på de två disputationer som de ventilerat. Ihre är den
ende promotor, som utgifvit de offentliga handlingarna för sin
promotion.2
En teckning af 1679 års promotion är förut gifven.3 Som
motstycke redogör jag här i något sammandragen form för den
beskrifning på promotionen d. 16 juni 1761, som Gjörwell efter bref från
Upsala införde i Svenska Mercurius.1’ Klockan 8 på morgonen
ringdes första gången med domkyrkans stora klocka, då promovendi
jämte prokanslern, professorerna och adjunkterna samlades hos
promotor professor L. Dahlman. När processionen gick därifrån
till karolinska lärosalen, ringdes andra gången; promovendi gingo
då två och två, primus och ultimus i främsta ledet, de öfriga i
ordning efter nationerna. I lärosalen, som var full af fruntimmer,5
herrskap och studerande, spelade först musiken, kvarpå
promotor höll sitt tal och sedan begynte promotionen. Först öppnade
och slöto promovendi sina böcker0 och uppstego därpå efter hvarandra
i öfre katedern för att mottaga ringen och kransen. Sedan
framställde adjunkten Jonas Apelblad magisterfrågan, som denna gång
ljöd: »Om och huruvida realiska ordböcker tjänade till
vetenskapernas utvidgande och studiernas lättande», hvilket han ansåg vara
fallet, under det att primus, magister Lars Halenius (adlad
Hallencreutz), i sitt svar sökte uppvisa, att ekuru sådana böcker kunde
vara nyttiga, skapade de icke någon genväg för studiet, efter
1 Se kona. prot. 23 juni 1752 samt 3 och 9 juni 1755. Kanslern
godkände 12 juni 1755 konsistoriets skäl.
1 Acta promotionis philos. . . d. 15 juni 1752, Ups. 1752.
3 Del 2: afd. 2, s. 146.
1 Svenska Mercurius, juli 1761, s. 68.
6 Redan 4 juni 1725 beslöt fakulteten, att mag. NorreUus och
vice-bibliotekarien Asp skulle mottaga fruntimmerna vid akademien.
’ Den snedvridna uppfattningen hos allmänheten, att böckernas
igenslående betydde, att de fullärde magistrarne ej behöfde vidare
öppna en bok, är tydligen ganska gammal, efter Ihre i sitt promotionstal
1752 berör den (se s. 34). Promovendi hafva tydligen medfört en hvar
sin bok, ty Lidén berättar spefullt i bref till Gjörwell 22 juni 1764 (orig.
i K. Bibi.), att han tog med sig Erasmi »Laus stultitiæ».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
