- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
253

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

253

att promoveras i Greifswald, utan att de företedde en
rekommendation till promotion från det svenska universitet där de studerat,
man mente för öfrigt, att det vore så godt att fixera det antal
svenskar som finge hvarje gång promoveras i Greifswald.1

Ingenting blef dock åtgjordt, men missbruken i Greifswald ej
blott fortforo utan bafva sannolikt äfven stegrats. Pommerska
kriget erbjöd säkerligen mången tillfälle att för billigt pris förvärfva
graden i Greifswald; läkarne vid armén hafva bevisligen begagnat
tillfället för att låta göra sig till medicine doktorer. Bästa beviset,
att någon förbättring icke inträdt i Greifswald, är att man finner,
att den filosofiska fakulteten i Upsala ansåg nödigt d. 18 nov. 1761
att vända sig till sin prokansler ärkebiskop Troilius, som då
fungerade som kansler, och hemställa, att efter som i Greifswald
studenter promoverades utan att förete testimonier från Upsala
och utan att aflägga i lagen föreskrifna specimina, ja utan att de
ens behöfde resa dit, och detta till stort men för dem, som i Upsala
drefvo långa och allvarliga studier, en förordning borde utgå, att
ingen student från Upsala finge promoveras vid andra universitet
lydande under Sveriges krona, som icke hade testimonium härifrån
och promotorial från sitt stifts biskop, i motsatt fall borde
Greifs-walderdiplomet anses ogiltigt. Man fann dock sannolikt å högre
ort en dylik lösning af frågan väl stark, ocli saken fick ånyo hvila.
Den kom dock snart upp igen följande år, då man i Upsala lät
det komma från ord till handling, i det att filosofiska fakulteten
nekade två i Greifswald promoverade magistrar (den ene var den
kände skalden Olof Bergklint) att disputera ex superiore cathedra,
hvilket ju annars tillkom en filosofie magister. Desse klagade för
Höpken, som dock länge drog sig för att resolvera i saken. Han
erkände visserligen, att ett missbruk förelåg här, i det att de tyska
universiteten för inkomstens skull släppte fram mindre dugliga, men
å andra sidan fann ban Greifswald vara i sin formella rätt, och han
befarade äfven, att ett underkännande af dess magistrars
likställighet med dem från Upsala kunde föra till, att Upsala-magistrarne
blefve på samma sätt behandlade vid de tyska universiteten. Han
föreslog därför den utvägen, att fakulteten skulle utveckla skälen
å ömse sidor för K. Maj:t och anhålla om en befallning till
Greifswald »att icke promovera någon infödd svensk efter någon annan
metkode än den som här i riket fastställd vore».3 De bägge
Greifs-waldermagistrarne förstörde emellertid själfva sin sak genom att
använda en något arrogant ton mot fakulteten. Detta var icke i

1 Filos. fak. prot. 4 okt. 1755.

3 Höpken till filos. fak:n 21 okt. 1762.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free