- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
254

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

den stolte Höpkens smak, ock han imderrättade fakidteten d. 18
febr. 1763, att kan redan d. 14 januari1 afslagit de bägge
herrar-nes begäran för deras, särskildt Bergklints, mindre anständiga
skrifsätt, då det vore nödvändigt att upprätthålla en god subordination.
Principfrågan var dock icke därmed afgjord, och fakulteten måste
önska att se den definitivt löst. Hon gick därför in till Höpken d.
27 febr. 1764 med hemställan, att K. Maj:t måtte åtgöra något i
saken; i brefvet, som ju var ämnadt att föreläggas K. Maj:t, sade
hon rent ut, att från Greifswald kunde svenska ynghngar »utan
alt aflagdt prof af någon lärdom, frånvarande, allenast uppå dess
ärelystna reqvisition och behag få sig magisterbref och titel
till-skickade». Höpken understödde fakultetens begäran hos konungen,
det blef en af hans sista kanslersåtgärder. Ock d. 20 mars 1764
gaf K. Maj:t sitt bifall till Höpkens förslag, att det icke skulle vara
infödd svensk man tillåtet att promoveras i Greifswald,
»förrän kan därstädes aflagt alla och samma slags lärdomsprof som vid
våre academier här i riket äro brukeliga».2 Så rädd var dock K. Maj:t
för att beslutet skulle se ut som något intrång i Greifswalds
privilegier, att ban särskildt påpekade, att det ju blott gällde en
föreskrift om villkoren för infödde svenske mäns promotion. Det
löjligaste af allt var, att Bergklint, som icke ville underkasta sig att
stå i nedre katedern ock väl äfven karmades öfver, att han då som
respondent skulle betala disputationen, efter kungliga brefvets
utfärdande öfverraskade fakulteten med begäran att få taga graden
i Upsala. I sin häpenhet inför en sådan konsekvens af den nya
förordningen beslöt fakidteten att med hänsyn till hans kvickhet och
vackra studier medgifva konom presidierätten, om han först inför
henne gjorde en ursäkt för sina anstötliga utlåtelser.3

Det kungliga brefvet af 1764 måtte icke gjort synnerlig
verkan i Greifswald, ty två år senare klagades i prästeståndet öfver,
att man kunde bli magister därstädes utan att hafva offentligen
försvarat sin disputation (hvilket väl betydde detsamma som att man
icke skrifvit den). Ståndet ansåg, att de som beslogos härmed borde
vid afläggande af ett lärdomsprof hemma icke få intaga öfre
katedern, ock att en dylik magister, därest han ville bli präst eller sökte
förslag till pastorat, skulle först hemma undergå examen för
filosofiska fakulteten; det vore ock i ståndets tanke önskligt, att
brefvet af 1764 utsträcktes äfven till att gälla de tre högre
fakulteterna, särskildt den teologiska, hvars gamla anseende måste skyd-

1 Detta bref af 14 jan. bar jag ej kunnat återfinna.

2 K. Maj:ts bref 20 mars 1764 är tryckt i Bih. 4, n. 59.

3 Filos. fak. prot. 8 deo. 1764.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free