Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
dels af bibliotekarien G. Wallin, tre år senare medlem af
fakulteten, dels af Lunds kansler grefve Karl Gyllenborg.1 Fakultetens
strängt ortodoxa kållning vann fullt erkännande kos universitetets
dåvarande kansler Gustaf Cronkjelm, son af det karolinska
tide-kvarfvet och delande dess teologiska uppfattning. Vi minnas,2
huru han d. 12 okt. 1732 aflät till universitetet en skrifvelse, kvari
kan uttalade sin oro öfver, att i de upsala-disputationer som kan
genomläst hade förekommit ovissa ock skadliga meningar så i
teologi som i filosofi, hvarför han hemställde om allvarliga varningar
mot dylikt ofog; Unanimis doctrinæ puritas vore samkällets
starkaste band, under det dissensus et nova temeraria philosophandi
ratio förde med sig allehanda äfventyrliga påföljder. I Upsala
delades nog denna åsikt ej blott af teologerna; det svar som
prokans-lern ock 16 professorer afgåfvo d. 6 november s. å., hvari den
fullaste öfverensstämmelse med kanslerns uppfattning uttalades,
uttryckte nog åsikten kos flertalet af äfven icke-teologer. Man kan
ytterligare sluta detta däraf, att filosofiska fakulteten både före och
efter ofvannämda kanslersbeslut lånat den teologiska sin kand,
när den senare gjort anmärkningar vid filosofiska disputationer,
äfvensom däraf att åtskilliga afhandlingar verkligen blifvit på den
vägen undertryckta.3
Följande år riktade teologerna ett ketsigt anfall mot läkaren
gamle Lars Robergs »CLI1I aphorismi chemici», hufvudsakligen
därför att han varit obetänksam nog att gifva den gudlösa alkemien
ett visst beröm, och Roberg måste för tillfället draga in sin skrift.4
Om den besynnerlige enstöringen här lämnades i sticket af nästan
alla andra professorer, är ju ej så mycket att undra på, mera
förunderligt är, att käns kamrat i fakulteten O. Rudbeck, med hvilken
han annars icke lefde på bästa fot, tog hans parti. Roberg hade fallit
undan utan större svårighet; annorlunda gick det, då teologerna 1735
angrepo den juridiska afhandling »De methodo et ratione
compu-tationis graduum», som D. Solander (fem år senare professor i
svensk rätt) skulle ventilera under Wallrave. Den lille
klumpfo-tade Solander var icke den som lät skrämma sig af teologiskt hot,
när han ansåg sig hafva rätten på sin sida, och hans fakultet kade
approberat disputationen; hans preses Wallrave var ock en egen-
1 Se Afd. 1, s. 45.
2 Se Afd. 1, s. 43.
3 Se Afd. 1, s. 49, huru Thomas Jerlini afhandling »De præadamitis»
censureras 1730 och N. Wallerii »De uno et multis» 1734, samt huru E.
Halenii disputation »De libertate voluntatis» undertryckes.
4 Se Afd. 1, s. 46.
Ups. Univ. [list. ui, 2. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
