- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
290

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

var den neologiska riktning färdig, som till ej ringa del präglade
äfven vår kyrka under seklets senare skifte. När så det religiöst
försvagade prästerskapet utsattes för simonien ock pastoratskandeln
i Gustaf III:s tid, blef det äfven försvagadt till sin moraUska
karaktär, men bägge strömningarna i förening måste återverka på
teologiens ställning som vetenskap. Creutz’ lofsång öfver
upplysningsfilosofiens storket i det bref, hvari han tackade universitetet
försitt val till kansler,1 var tillika en grafsång öfver den i käns ögon
afsigkomna ortodoxa teologien. Tidens kandlingar öfverflöda af
uttryck som vittna om, kuru lågt teologien numera stod i kurs.
Hvem skulle väl tro, att en blifvande filosofie doktor i sin
gradual-disputation 1788 tillåtit sig gifva teologerna en varning att akta
sig för intolerans, det låter nästan som kalfbeslöjadt hån, när han
på slutet gifver de samtida teologerna en eloge för deras »non solum
eruditio sed etiam sapientia et humanitas ».2 Teologiska
fakultetens sammansättning vid denna tid var just icke keller ägnad att
stärka teologiens angripna positioner. Två af dess medlemmai,
den 94-årige Lars Hydrén och den 70-årige J. Amnell, kunde icke
längre göra tjänst, och fakultetens ende tjänstgörande
representant, den 71-årige E. Kinmark, åtnjöt kvarken som person, lärd
eller teolog något anseende. Ock när efter de bägge förstes död
1789 tomrummen skulle fyllas, insattes den 60-årige professor
borg-strömianus J. Lostbom på den främsta teologiska lärostolen, man
kunde icke tydligare visa sin missaktning för teologien såsom
vetenskap. Hade icke den teologiskt bildade och energiske
E. J. Almquist samtidigt flyttats in i fakulteten ock den lärde
Samuel ödman kallats till adjunkt, hade utsikten för det teologiska
studiet icke varit lysande. Universitetets prokansler den unge
bildade och verksamhetslystne Uno von Troil hade icke heller vid
sitt tillträde haft synnerligen ljusa förhoppningar om, hvad denna
fakultet skulle kunna uträtta för att lyfta den teologiska
vetenskapen, ock de stärktes icke då hon rekryterades med Lostbom.3

Juridiken med alla dess talrika discipliner ägde vid
tidehvarfvets början blott tvenne representanter, en för den svenska och en
för den romerska rätten; deras läroområden voro dock icke klart

1 Se Bih. 5, s. 150.

2 Se C. Soilanders disputation 1788 »De tolerantia» under Neikter
s. 19. Man jämföre ock Melanderlijelms sätt att bedöma den teologiska
exegesen (Bih. 5, s. 84).

3 Se Afd. 1, s. 652. Troils bref till Lidén 8 nov. 1792 (Ups. Bibi.,
G. 151: q) visar, att han icke väntade ringaste hjälp af fakulteten för
psalmboksarbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free