- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
294

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

hinna kursen i sina många ämnen, fördelade lian dem på både de
offentliga och de privata föreläsningarna, såsom synes af
föreläsningskatalogerna och bekräftas af ett hans eget uttalande.1 Hvad
som lättade Solanders börda var, att vissa af hans ämnen ej sällan
behandlades äfven af professorer inom filosofiska fakulteten. Ihre
har som professor skytteanus föreläst öfver svenska
regeringsformen och jus publicum romano-germanicum, hvarjämte
professorerna i praktisk filosofi, Grönvall och Dahlman, äfven hafva läst
både öfver svenska regeringsformen och jus publicum
universale.-Naturligen hafva fakultetens adjunkter, till 1747 P. Piscator och
efter honom Nils Wall, lämnat kraftigt stödja Solander.3 Någon
lättnad bereddes honom, då fakulteten d. 24 juli 1747 fick en tredje
professur i praktisk juridik, som besattes med
akademiombudsmannen J. E. Fick, en skarp och skicklig jurist; visserligen var den nva
professuren ett bihang till ombudsmannaplatsen, men
undervisningen i processrätt åtminstone behöfde icke längre tynga
professorn i svensk rätt. Denna lättnad var nog behöflig, ty Solanders
examensskyldighet ökades betydligt, då kungliga brefven af 1749
och 1750 införde hofrätts- och civila examina. Härtill kom, att
fakulteten trots bristen på lärarekrafter dref sin imdervisning med
sådan kraft, att juriskandidat- och licentiatexamina åter kommo
till heders, och att hon kunde tillskapa skickliga docenter af sina
lärjungar. Konsistoriet erkände emellertid själf bristen på
krafter i fakulteten och antydde därför 1751, då det uttalade sig
öfver uppfostringskommissionens förslag till en ny fakultetsindelning,
att det skulle vara lämpligt, om skytteanus, som ju föreläste jus
publicum universale, jus gentium, politica och jus publicum romano
germanicum, öfverflyttades till juridiska fakulteten, och en särskild
professur skapades för romersk rätt.’1

Den annars så litet kände adjunkten Nils Wall har 1751
framkastat den lyckliga idén, att man skulle skapa ett juridiskt
praktiskt seminarium, saken förtjänar verkligen ett omnämnande. Wall
gick in till kanslern med ett memorial, hvari han anhöll om en sal

med 3 öfver missgerningsbalken, 3) kl. 4—6 i samma balk och
straffbalken med 24 åhörare; dessutom höll han två gånger i veckan öfningar
med 4 in stilo forensi.

1 Se hans uttalande 1749 (Bih. 3, s. 420).

2 Se kons. till protokolldeput. 18 april 1741 och till kanslern 0 mars
ocli 2 juni 1756 samt prelektionskatalogerna.

3 Walls redogörelse lör sina kollegier finns bland fakult:s acta.
1750 4 dec. anger han, att han föreläst 1) kl. 10—11 rättegångsbalken,
2) kl. 2—3 lagen i allmänhet, 3) kl. 3—4 fundamenta till lagfarenheten.

4 Se Bih. 4, s. 58.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free