Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
och tvä mindre rum för ändamålet. I salen skulle han hålla collegia
practica, vid hvilka allmänna domstolars förhandlingar skulle
efterbildas; i ett af de mindre rummen skulle ungdomen imder hans
ledning öfvas i att uppsätta domar och andra juridiska handlingar,
hvilka uppsatser sedan skulle ordentligen ventileras; i det andra
mindre rummet skulle ett bibliotek skapas af kungliga
förordningar m. m., till hvilka ungdomen eljest saknade tillgång; som
grund till ett sådant ville Wall skänka sin egen samling af dylika
handlingar. Ingen borde få anmäla sig till examen för
rättegångsverken som icke styrkte, att han presiderat i dessa kollegier en eller
flera gånger. Behofvet af en dylik inrättning sade han sig hafva
tydligen erfarit under sin femåriga privatundervisning, och det
skulle gifva de studerande vana vid rättegångar, skärpa deras
eftertanka, mogna deras förstånd och öfva dem att uttrycka sina
tankar så muntligen som skriftligen. Kanslern remitterade
förslaget till konsistoriet och detta i sin ordning till fakulteten,
hvilken senare troligen med full afsikt begrof densamma; såväl rum
som medel till ersättning åt Wall syntes nog ej lätta att anskaffa,
och sannolikt hafva fakultetens professorer, särskildt Fick, icke
med blida ögon åsett, att dess adjunkt var nog förmäten att vilja
rivalisera med sina förmän.1
Den lättnad som Ficks professur förskaffat Solander försvann,
då enligt riksdagens beslut K. Maj:t indrog denna plats efter Ficks
död 1760. Då hade i öfrigt Solanders arbetsbörda ytterligare
ökats, genom att kanslern på kanslikollegiets uppmaning ålagt
honom år 1755 att både föreläsa och examinera i statsrätt.2 Till lycka
för honom aflyftes denna nya börda snart, sedan riksdagen 1761
beslutat inrätta en ny tredje professur, och K. Maj:t på dess förslag
därtill utnämt akademisekreteraren Nils Risell. Denne öfvertog
nu den svenska statsrätten och skötte den i 11 år, till dess äfven
hans professur indrogs, då Gustaf III efter revolutionen 1772 fann
1 Walls odaterado memorial, remitterailt af kanslern till kons. 30
nov. 1751 finns bland jurid. fak. acta. Om dess öde vet man blott, att
det föredrogs i fakidteten 10 dec. 1751 och då uppsköts; den lucka, som
därpå förefinns i protokollen mellan 14 mars 1752 och 21 juni 1758 gör
omöjligt att utröna sakens vidare behandling. Walls idé kan hafva stått
i samband med, att fakultetens offentliga föreläsningar synas alldeles
hafva legat nere föregående år. Bland kons. acta 1750 finns nämligen
ett memorial af O. Celsius d. y., hvari ban, med anledning af att
Solander ej kunnat föreläsa offentligen för sjuklighet och att Ficlc blott
läser privat, föreslår, att adjunkten skall få sig ålagdt att föreläsa
offentligt.
2 Se Afd. 1, s. 325.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
