Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
sednare stadslagen», 3) »Den svenska juris pr udentia practica
extra-judicialis at visa, huru cle ärender som i den allmänna lefnaden
förekomma uti handel och vandel samt rättigheters och egendoms
förvärfvande böra utom domstolen och rättegången försigtigt
skötas och handhafvas», 4) »Grundsatserna til den svenska
rätte-gångsstylen», 5) »Den svenska jurisprudentia ecclesiastica».
Rabenius tillade att »af thessa lagfarenhetens delar hafva then tredje
och fjerde i ordningen knapt blifvit påtänckte och then femte
eller sista under the 24 år jag vistats vid kongl, academien, så vida
mig vitterligit är, ej blifvit ungdomen föredragen», och att han,
allt sedan han för 10 år sedan blef docent, haft sin
uppmärksamhet fäst på dessa delar af vetenskapen och äfven under sin
tvååriga utländska resa lämpat sina studier därefter. Hvad fakulteten
sagt om saken vet man ej, då dess protokoll för 1759—1766 äro
förkomna, men Rabenii idé att utarbeta en lagkommentar har
slagit an på 1765 års riksdag, i hvars justitiedeputation han
tjänstgjorde som sekreterare, såsom synes däraf, att när K. Maj:t d. 3 sept.
1766 gjorde honom till professor i jus practicum, åberopade han,
att riksdagen ansett Rabenius vara rätta mannen att, efter
samma metod som Abrahamsson användt för landslagen, utarbeta ett
sammandrag af rikets lagar och förordningar angående
justitievä-sendet. Rabenii insättande i fakulteten har icke lindrat Solanders
arbete i den utsträckning man kunnat vänta, ty dels föreläste han
blott enskildt i sitt ämne processrätten, troligen därför att
ombuds-mannaskapet i öfligt upptog hans mesta tid, dels åtnjöt han
tjänstefrihet från och med år 1770. Då hade Berch redan sedan tvä
år upphört med sin undervisning, i det han efter Julinsköldska
konkursen måste öfvertaga vården af universitetets affärer, och
Christiernin, som förordnats till vikarie, blef 1770 ordinarie
innehafvare af denna lärostol, sedan Berch blifvit räntmästare. Som
vi minnas behöll Christiernin platsen hlott ett år, ty i december 1771
bytte han professur med Henrik Frosterus, hvilken åter afled inom
ett halft år och 1773 efterträddes af Krister Berch.
Oin denna växling på den ena lärostolen varit mindre
förmånlig för det juridiska arbetet, så betydde det än mera, att
professorsantalet 1772 reducerades till hälften eller till sitt gamla antal af
två, i det Rabenii professur bortföll vid hans död d. 16 maj 1772,
och Riseils professur i statsrätt likaså försvann, i det han samma
år (7 oktober) sattes på indragningsstat af Gustaf III. Solander
var härigenom åter försatt i samma bekymmersamma läge, som
mellan 1740—1747 och 1760—1766, att ensam sköta hela den
egentliga juridiska undervisningen; och hans ställning blef väl så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
