Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
häraf att komma ihåg, att Roberg alltsedan 1734 var upptagen af den
räfst som anställdes med honom rörande sjukhuset.1 Det var
säkerligen ock i främsta rummet Roséns förtjänst, att frågan om
medicine doktorspromotionernas återupplifvande väcktes och slutligen
1738 blef en verklighet. Omöjligheten af att höja fakulteten, utan
att den först befriades från de två gamla lärarne, som nästan
öfverlefvat sig själfva, stod uppenbar för alla, och en af Gyllenborgs
första åtgärder som kansler var att här gripa in; han lyckades slippa
skrida till någon uppseendeväckande åtgärd, i det Rudbeck
plötsligen dog 23 mars 1740 och Roberg fast motvilligt fann sig
föranlåten att två månader senare lägga in om afsked.
Innan vi skiljas från Roberg fordrar rättvisan att erkänna, att
han, som var en ovanligt lärd man med ett skarpt hufvud, har i sin
krafts dagar gjort allt hvad han kunde för att hålla en ramlande
byggnad uppe. Hans författareverksamhet är ovanligt rik, rikare
än någon professors i hela tidehvarfvet, Linnés naturligen
undantagen, och omfattar alla möjliga områden inom medicinen. Att här
uppräkna alla titlar å hans arbeten skulle tjäna till intet, jag
hänvisar läsaren till Aurivillii stora Catalogus Bibliothecæ Upsaliensis.
Disputationsverksamheten under honom har ock varit ganska
liflig, han tillägger sig själf både författarskapet till dessa och
förtjänsten af att hafva drifvit studiosi att respondera.3 Efter Roséns
hemkomst har han dock icke presiderat för mer än 3 medicinska
dispu-tationer, hvilka alla voro pro gradu medico och således författade
af respondenterna, under det Rosén till och med 1739 presiderade
för 18, af hvilka två voro gradualafhandlingar och en (af J. G.
Wallerius 1731) tydligen författad af respondenten. Ungdomen har
således uppenbarligen numera sökt sig till Rosén såsom studiets
erkände ledare.
När Rosén d. 10 juli 1740 blifvit Rudbecks efterträdare och
Linné 5 maj 1741 erhållit Robergs plats, var de medicinska
studiernas framtid fullt betryggad. En egendomlig slump hade dock
fogat, att hvardera fått den lärostol som passade, icke för honom
själf men väl’ för kollegan, en ändring häri var ovillkorligen nödig.
På deras framställning skedde ock genom kanslersbref af 21 januari
1 Se Afd. 1, s. 58.
3 I sina Anteckningar (X. 134 i Ups. Bibi.) skrifver han, att han
oföljande studiosos ti] disputaiiones framhaft, dock derhos ded
namnet bärande, att han all disputationerne åt dem skriver och således för
snällare kommer at passera, än de sedan af collegio medico vid deras
examen rigorosum practicum finnas vara, också at han dem
anstränger til at komma fram med disputationerne ded de giärna undgå».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
