- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
318

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318

utlänska värme climater rå karlar till frucht. Hvar vill ett sådant
misbruk taga vägen? Jag undrar att intet hvar en Medicinae
studiosus reser uth at promovera straxt. Därpå kommer min Hr Doctor
liem ocli blifver genast Professor, Archiater m. m.» Hvad den
utländska promotionens snabba afläggande angår glömde Linné här,
att han själf i tiden promoverats än fortare i Hardervijk, och att
äfven andra än han kunde mogna fort, så t. ex. N. Rosén.
Aurivillius studerade i Göttingen anatomi och fysiologi under den store
A. von Haller, disputerade där i dec. 1749 »De vasorum
pulmo-nalium et cavitatum cordis inæquali amplitudine» och
promoverades till medicine doktor 1750. Sedan besökte han Frankrike.
Holland och England för att studera deras sjukhusinrättningar
ej minst från kirurgisk synpunkt, hvarunder han i England för egna
medel uppköpte dyrbara instrumenter. Under hans resa hade
det märkliga inträffat, att K. Maj:t efter Norrelii död utnämt den
ännu icke 29-årige medicine doktorn till universitetsbibliotekarie d.
6 febr. 1750; den blifvande svärfadern Roséns inflytande vid
hofvet hade tydligen kommit denna besynnerliga utnämning åstad.
Aurivillius var dock icke utan förutsättningar äfven för denna plats.
Ung och energisk, med omfattande studier och ingalunda utan
litterära intressen, skötte han ganska tillfredsställande denna post,
som han tillträdde efter sin hemkomst 1752, intill dess han 1756
fick byta tjänst med svärfadern och så kom på sin rätta plats.
Äfven under bibliotekarieåren har han ej försummat sina
medicinska studier. Det berättas med tillförlitlighet,1 att han under denna
tid gifvit privata kollegier i medicin och förkofrat sig i alla
medicinens delar samt drifvit praktik. Han var således väl förberedd
för den medicinska lärostol, på hvilken han nu hamnade, och han
har fyllt den utmärkt. Därom vittnar P. von Afzelii dom öfver hans
verksamhet.2 Han säger om Aurivillius, att »han började nu
uparbeta anatomiska vetenskapen både theoretice och practice.
De studerande upmuntrade han ständigt at vinnlägga sig om
Chi-rurgiens lärande och öfva sig uti handlagen. Han intog mera
chirurgiska patienter uti Nosocomio, förrättade sjelf flera
operationer och hans faconer att meddela undervisning gjorde hans

1 P. J. Bergius berättar detta i bref till Edv. Sandifort 18 mars
1768 (Bergianska saml. T. 12) och anför N. Rosén som sin sagesman.

s P. v. Afzelius: Kirurgiens historia (Ups. Bibi., D. 909). Med
Afzelii omdöme kan jämföras, att Ad. Murray i minnestalet öfver Roland
Martin 1790 s. 24 kallar Aurivillius »en man, hvilken är långt öfver mitt
beröm, men hvars djupa kunskaper i alt slags litteratur, fina
urslcillnings-gàfva ocli outtröttliga flit sväfvar ej mindre mig i minnet än alla dem,
som haft lyckan att personligen få vörda honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free