- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
322

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322

han kunde möjligen ock få i uppdrag att föreläsa kirurgi, obstetrik
och statsmedicin, i hvilket fall medicine adjunktslönen äfven kunde
tillslås åt honom. Beslöte man sig icke för en sådan utväg, blefve
snart en tredje professur i anatomi och kirurgi nödig, hvilket
skulle kosta universitetet nya dryga utgifter. — Jag kan icke värja
mig för tanken, att Linnés förslag ej minst framkallades af hans
önskan att förbättra den stackars adjunkten Sidréns ställning.
Åtminstone gick denne på hösten 1758 in till konsistoriet med
begäran om upprättande af en sådan lärareplats som Linné antydt.

Detta bragte Aurivillius i harnesk. Han såg sig hotad med,
att man skulle taga ifrån honom det biträde i den anatomiska
undervisningen, som han fått genom prosektorsplatsens inrättande, och
han retades af förslaget, att undervisningen i kirurgi skulle läggas
i andra händer än hans egna. D. 17 nov. 1758 afgaf han i
konsistoriet den skarpaste protest mot Sidréns begäran.1
Prosektorsplat-sen var af K. Maj:t inrättad, den var nu behöfligare än någonsin,
då han fått dissektionerna i sådan gång, att flera subjekter årligen
kimde för ändamålet användas, under det förut knappt ett tillfälle
erbjudit sig hvarje år, och han hade fått leda dem själf utan
ringaste hjälp af Sidrén. Kirurgiens betydelse hade han aldrig
underskattat, tvärtom hade han, alltifrån den tid han bildat sig en klar
uppfattning af medicinen, ansett utvärtes sjukdomars behandling
lika viktig som de invärtes. Därför hade han i England uppköpt
instrumenter och icke undandragit sig att på sjukhuset själf
förrätta kirurgiska operationer »och deribland äfven den som är mest
förskräckande». Undervisning i medicina legalis saknades icke,
den förekom vid de särskilda fall som erbjödo sig, och i obstetriken,
som för öfrigt borde, såsom utrikes var vanligt, aldrig läsas
offentligen, kunde undervisning endast gifvas af den som skötte
kirurgiska kliniken. I denna Aurivillii protest låg ju delvis ett svar på
Linnés nya i juni framställda program, men han upptog detta
program till ytterligare granskning d. 28 april 1759, då såväl Sidréns
begäran som Linnés program föredrogos i konsistoriet.2 Med full
rätt men med onödig skärpa vände han sig mot Linnés tilltag att
vilja stycka hans professur och föreskrifva honom, huru han skulle
sköta sig som professor, alldeles som vore han en lärling i sin
vetenskap. Linnés professur vore lika vidlyftig som hans, skulle en
styckning ske, borde litet tagas af hvardera för att bilda en tredje;
för egen del måste han anse för en skam, om han icke kunde på fyra
år absolvera sin kurs, i synnerhet när han väl fått en egen prosek-

1 Tryckt i Bih. 4, n. 33.

2 Aurivillius genmäle till Linné 28 april 1759 i Bih. 4, n. 35.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free