- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
326

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326

ning i fråga om Daniel Tlieels stipendium.1 Och när Aurivillius i
förtid lades i grafven d. 4 mars 1767, gaf Linné på ädelt sätt sitt
erkännande åt den bortgångne unge kollegan genom att i fakultetens
protokollsbok anteckna, att denna dag »afsomnade fakultetens
hederlige ledamot... Hr Samuel Aurivillius ... sedan han prydt
detta lärosäte 11 åhr och med mycken lärdom lyst i verlden».
Aurivillius har icke efterlämnat några andra arbeten än de 24
disputationer som utkommo under hans presidium, och af hvilka han
själf lär vara författare till några.2

Efter Aurivillius tillträdde den 44-årige Jonas Sidrén, som i 17
år varit medicine adjunkt, den praktiska professuren. Då Linné
satte honom på förslag, yttrade han om honom, att han »haft
årligen den ansenligaste praxis medica i staden samt tillika varit
anförtrodd af facultate medica att förestå Sättra surbrunn; han är
dess-utan en af våra solidaste physiologis i riket».3 Om Sidréns
verksamhet som lärare uttalar sig hans lärjunge P. von Afzelius som
följer:4 »Hans förtjänster uti physiologie och anatomie voro
ganska utmärkta, likväl väckte den egentliga medicinen med hvad
dertill hörer mera hans håg och sysselsatte hans arbetsamhet. Hans
förtjenster deri öfverträffade visserligen hans företrädares, ty då
bemödade de sig om att vidlyftigt utföra sina storverk och
ampli-ficera vetenskapen, var det Sidréns hufvudsak at i tysthet, utan
både dispyter och vidlyftiga afhandlingar, uparbeta,
iordningställa och, hvad som till största delen var hans eget verk,
simpli-fiera practiquen samt således uti alt vara de studerande nyttig.
Chi-rurgien var mindre hans sak. Theoretisk kunskap felades visst
intet, och nog hade han sedt mycket; likväl torde man kunna säga
om honom, som Haller om sig själf. De af honom utgifna arbeten
vitna nog om hans chirurgiska insikter. Utom en mindre håg och
böjelse för chirurgiens utöfning hade han ett annat skäl.
Archia-ter von Linné, som vanligen läste diæten och materia medica,
begynte blifva gammal och sysselsatte sig nu mäst med
naturalhistorien samt en vidlöftig correspondence med utländska lärde i denna
vetenskap. På det de studerande ej måtte komma uti mistning af
undervisning i dessa högst viktiga stycken måste Sidrén öfvertaga
dem på sin lott.» Om ock den praktiska medicinen mest
intresserade Sidrén, har han dock som föreläsningskatalogerna visa icke

1 Se Afd. 1, s. 378—379.

2 P. J. Bergius uppgifver detta bestämdt i sitt bref till Sandifort
(se ofvan s. 318 not 1).

3 Linnés Bref 1, s. 207.

1 Hans ofvan omtalta Kirurgiens historia (Ups. Bibi., D. 909).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free